25. Om skolan

Jag är ingen expert på skolfrågor, men med barn i skolåldern försöker man ju hänga med lite, självklart.
Jag försöker även hänga med lite i vad som händer i Sverige.
Jag har mina barn i holländska friskolor och är generellt nöjd med deras skolgång, även om allt definitivt inte är perfekt. Jag är mer nöjd med låg och mellanstadiet (grundskolan) än högstadiet och gymnasiet (som hänger ihop här och är en skola).
I Holland är friskolor ett vedertaget koncept sedan lång tid tillbaka, men skillnaden med Sverige verkar vara stor. Tex skakar holländarna på huvudet när jag berättar att friskolor i Sverige ibland drivs av riskkapitalbolag, som tar ur vinst ur bolaget till sin egen vinning.
I Holland är de flesta friskolor drivna av föräldraföreningar, eller föreningar, och går man med vinst investeras det tillbaka in i skolan. Alla skolbyggnader är kommunala, skolföreningen får sedan hyra dem. Allt drivs med skolpeng. Jag skulle tippa att ungefär en tredjedel av Hollands elever går i kommunal skola, resten i friskolor. Traditionellt hade man alltid en kommunal skola, en katolsk och en protestantisk, i varje lite by. I städerna är valmöjligheterna ännu större. Idag finns många skolor som drivs enligt speciellt pedagogik (tex montessori) och även muslimska skolor.
Dyra och lyxiga privatskolor som i England existerar inte, vad jag vet, och internatskolor på engelskt vis är ett okänt begrepp. (Om man har föräldrar som arbetar utomlands får man i så fall bo på ett slags internat, men man går i en vanlig dagskola).

I senaste PISA undersökningen hade Holland goda resultat, även om de inte var nöjda, eftersom de hade tappat sedan förra undersökningen och bara hamnade högt "därför att andra länder fått ännu sämre".
Men jämfört med Sverige ligger de mycket högre.
Varför? Jag har ingen aning. Jag vet bara att holländska barn testas hela tiden. De får betyg från första klass och det två eller tre gånger per år. Sifferbetygen har dock tagits bort i årskurs 1-6 och ersatts med omdömen (typ svag, icke godkänd, godkänd, mer än godkänd, excellent). Är barnet svagpresentande (tex som mina två söner i  stavning) kopplas extralärare in. Läxor i årskurs 1-6 är nästan försumbara, de får lite mer i 5 och 6 för att övergången till nästa skola inte ska komma som en chock. I högstadiet och gymnasiet har de ganska mycket läxor enligt min mening, men det är alltid repetitionsövningar och jag har aldrig varit med om att de fått läxor för att hämta in kunskap som de inte "hunnit med på lektionen" om ni förstår vad jag menar.

I Expressen ges en ny metod i räkning skulden för att resultatet i matematik är dåligt i Sverige. Jag frågade min son vilken metod de använder och han berättade att de använder den "ibland". Och att det funkar bättre för en del elever.
Så man kan alltså inte skylla på metoden tror jag. I så fall skulle det synas i Hollands resultat.