tisdag 30 augusti 2011

Snuvad på konfekten/Min vanliga otur del II

Jag hade inte tänkt åka på bokmässan i år, det kostar med flygresor. Men jag bokade resan ändå, bland annat därför att Kabusa böcker gav möjlighet till manuspresentation. En fem minuters pitch. Presentera ditt manus.
Jag tyckte det lät som en fantastisk möjlighet. Att faktiskt få prata (om än i bara fem minuter) om sitt manus med en riktig förlagsperson. Inte bara vara en anonym författarwannabee som skickar försynta mail och undrar om de vill läsa mitt manus.

I flera veckor har jag gått och laddat.

Men nu är det bara det att inte förrän nu har Kabusa lyckats klämma ur sig när manuspresentationen ska äga rum. På söndag mellan 10 och 12.  Jag flyger kl 12, alltså... Det blir ingen manuspresentation för min del.
Jag kommer redan på torsdag, är där hela fredag och hela lördag och så lägger de in manuspresentationen på söndag... (Dessutom kunde man inte boka i förväg, bara på mässan. Tänk om man reser dit och inte får någon tid alls, det skulle vara snopet...)

Jag var tvungen att boka resan för länge sedan, för att få ett bra pris. Nu känns det som jag åker för ingenting. (Nej, inte riktigt, det är kul på bokmässor...)

Sååå besviken.... Luften har heeelt gått ur mig nu.
Manusutskriften jag håller på att redigera höll på att åka i pappersinsamlingen. Varför håller jag på med detta egentligen? Och varför blir jag så arg när sådant här händer? Jag måste lära mig att inte investera så mycket emotionellt i mina manus. Måste uppföra mig professionellt...

Ni andra, med färdiga manus, som är på bokmässan på söndagen, ta chansen och pitcha ert manus. Ni kommer i alla fall inte att få konkurrens av mig. Haha...

Någon som kan tala om för mig vad jag ska göra på bokmässan nu? Förutom att förhoppningsvis träffa några trevliga skrivarkompisar? (Det hade jag ju iofs tänkt att göra ändå).



fredag 26 augusti 2011

Genreblandning del femtioelva

Jag har varit inne på det här tidigare; genreblandning. Kan liksom inte släppa det.
Vad är det för fel på kebabpizza egentligen? En del gillar det, andra inte.
Jag väljer att kalla mitt nya manus en kärleksroman. Och tillägger; med en stor dos spänning. För den blir spännande efter ett tag, min kärleksroman.
Om jag inte skulle genreblanda, hur skulle romanen se ut då? Den skulle falla platt. Det skulle inte bli någonting.
Dessutom har mina testläsare sagt att jag har lyckats få ihop det där med relationsdramat och den klassiska spänningen. Så jag tror det funkar.

Och jämfört med det här:
Cowboys and Aliens

















är min genreblandning ganska mild.


tisdag 23 augusti 2011

Min vanliga otur

Varför är det alltid så här, när jag nästan är klar och snart ska skicka in manus:



fredag 19 augusti 2011

Hinna med skrivarforum

Det finns flera olika skrivarforum därute i cyberspace. Kapitel 1 är ett, 1av3 är ett annat. De är ganska olika varandra, men fyller sin funktion.

Jag har bara ett problem; jag hinner inte med dem. Jag hinner på sin höjd med ett par skrivarbloggar där jag försöker vara aktiv och kommentera.
1av3 håller jag ett öga på via mailutskick och RSS-läsare, men Kapitel 1 glömmer jag helt bort emellanåt, eftersom de inte har något RSS-flöde. (Jag har påpekat det till Kap1 minst två gånger, men inget har ändrats).
Ja, jag vet, jag är lite Google Reader-bunden.

Internet betyder mycket för mig, väldigt mycket. Jag har hittat så många skrivarvänner där.

Men ibland (ofta) inkräktar surfandet på skrivandet och läsandet (det var därför jag inte köpte en iPad, utan en Sony Ereader), speciellt om jag har lite skrivkramp. Då är det lätt att fastna i surfandet när man borde ta tag i skrivandet.

Någon som har samma problem?


torsdag 11 augusti 2011

Läsarreaktion på Djungelblomma III

Ännu en av mina testläsare har reagerat. Ett långt mail, med ganska många synpunkter, som jag måste fundera på. Men det är bra att ha något att bita i när jag tar tag i texten efter att inte ha tittat på den alls på två månader (bra gjort, va!?). Jag hade förväntat mig en del kritiska påpekanden från denne läsare, som har läst ett tidigare manus av mig, så det var väntat.
Därför är den positiva feedbacken som han också gav alldeles extra glädjande. Inte så att jag inte värderar de överväldigande positiva orden från tidigare  testläsare, men ni förstår vad jag menar.
Jag saxar åter:
"Det är driv i texten."  
"Metaforerna ligger som hand i handske, ganska lagom många, gillar dem. Rytmen är proffsig..." 
"Personbeskrivningarna fungerar..."  
"Kul att du lyckas mata in relationsdrama, med klassisk spänning och kunnig samhällsbeskrivning."   
"...på slutet ville jag inte sluta--- ville veta hur det skulle gå. Jag sögs in i boken allteftersom..." 

"Tack för en spännande och välskriven läsupplevelse---Du har gjort fantastiska framsteg, proffsigt, Monica! Blir inte detta manus antaget är det fel på förlagen. 

Är extra glad över att jag fått läsa manuset till en bok som blir den första publicerade av en blivande välkänd författare."


När jag fått så genomgående positiva (och överensstämmande) reaktioner från tre väldigt olika läsare börjar jag faktiskt riktigt tro på det här manuset.
Det ska bli kul att komma hem, återuppta en bra skrivarrutin och ta i tu med manuset igen.

fredag 5 augusti 2011

Läsarreaktion på Djungelblomma II

Ännu en av mina testläsare har kommit med sin reaktion på mitt romanmanus Djungelblomma.
Den förre var man och präst. Och författare. Denna är kvinna och sångerska. Och författare. Ganska olika typer alltså.
Men ungefär lika entusiastiska. Det måste vara ett bra tecken.

Jag saxar lite igen:
"Du har gjort det IGEN!!!!" 
"Jag blir fullständigt uppslukad av dina manus."
"varenda minut som  tillfälle gavs var det djungelblomman som tog min uppmärksamhet" 
"väldigt spännande och berörande historia"
"Det finns bara ett problem. Jag vill veta mera NU! Vad händer sen?"


En ros till mina
försökspersoner
Det där sista fick mig att tänka efter. Visst har jag funderat på det. Skulle jag kunna skriva en fortsättning? Finns det stoff för en fortsättning? Jag har faktiskt ingen aning. Kanske.
Efter bakslaget med förra manuset (där jag hade skissat ganska långt på en fortsättning), har jag inte vågat tänka så långt. Jag har många andra romanuppslag, så tomt är det inte i skrivbordslådan.



tisdag 2 augusti 2011

Jag skriver ingenting just nu

Är det ett dåligt tecken?
Eller behöver jag skrivarpausen?

Jag läser däremot mycket, och stickar. Utan att ha dåligt samvete.

Samt njuter av semestern. Just nu i ett tält i Småland. Inträngda mellan ett tyskt kärlekspar och en dansk barnfamilj. Badstrand 50 meter bort. Sol och värme. Lite ont i ryggen pga hård termarest. Börjar jag bli gammal? (Nu ska jag inte börja oroa mig för att jag inte ska hinna skriva alla romaner jag har i huvudet innan jag blir för gammal...)

Ha det så gott, alla skrivarvänner!

NaNoWriMo Dag 9

 Hur går det för alla NaNoWriMo:are där ute? Min start har varit seg. Jag lyckades inte med min stategi att skriva mycket de första dagarna,...