Från råmanus till inskick till förlag

Jag tänkte börja blogga lite igen. Orsaken till att denna blogg inte har uppdaterats är givetvis att jag inte har skrivit mycket de senaste åren. Främst eftersom jag studerat litteraturvetenskap, men också för att jag har haft skrivkramp (eller snarare tvivlat enormt på min skrivarförmåga) efter att mina två senaste manus gått några rundor hos förlag, men inte blivit utgivna. Eftersom jag inte blivit riktigt klar över varför de kom så långt som de kom, men inte blev utgivna (de olika lektörerna och redaktörerna hade vitt skilda förklaringar till refusering, och tyckte i sin tur om helt olika saker i manusen), tappade jag tron på min förmåga. Jag visste inte längre hur jag skulle fiska ut det goda och lära mig av det "dåliga"

Efter ett tag pockade dock skrivarådran på uppmärksamhet igen. Den ville bli aktiv. Inför NaNoWriMo 2016 uppenbarade sig ett nästan helt färdigt romanmanus, och jag ägnade NaNo-månaden november åt att få till ett råmanus (mycket rått sådant, bör jag tillägga). Sedan var jag igång igen, men att kombinera ett nytt romanprojekt med skrivandet av en kandidatuppsats i litteraturvetenskap rekommenderar jag inte. Inte förrän i september förra året hade jag ett "riktigt" råmanus i min hand, men omständigheter förhindrade mig från att riktigt ta i det.

Nu jobbar jag med råmanus II och tänkte blogga om processen som ligger framför mig nu, det vill säga från råmanus till inskick. Jag har gjort en del research och behöver göra lite mer, och tänkte blogga om det också.

Hoppas du vill följa med på min resa från råmanus till inskick till förlag.

Nästa inlägg: Försök till elevator pitch (hisspresentation), så att ni lite vad manuset handlar om.

Skriva i realtid

Det låter kanske som en konstig rubrik, men faktum är att det är just vad jag håller på med just nu.
När jag började skriva på mitt nya manus under NaNoWriMo i november gick det upp för mig att det kanske var smart att få berättelsen att utspela sig i nutid. Och inte bara i vår tid utan just nu.
Sakta med säkert smög sig nämligen yttre faktorer in i handlingen som har med Mellanöstern att göra. Inte bara för att en av huvudpersonerna kommer från Mellanöstern, utan också för att den politiska situationen började ta mer och mer plats.
Berättelsen som sådan är klar, jag har redan ett råmanus efter NaNoWriMo, som jag nu gör en första redigering på, men de aktuella detaljer fyller jag på, eftersom tiden går. Kronologiskt utspelar sig berättelsen mellan september 2016 och mars 2017, och just nu håller jag tummarna för att inget dramatisk ska hända i realtid som påverkar huvudpersonerna. Berättelsens klimax sker nämligen mellan slutet av januari och början av mars.
Det är väldigt spännande att jobba så här. Jag vet inte vad som kommer att hända. Hur kommer huvudpersonerna tvingas att reagera på olika saker. Trumps agerande, hur reagerar de på det?Blir fredssamtalet i Astana fiasko eller framgång? Kommer vapenvilan i Syrien att hålla? Händer något dramatiskt i Beirut så att huvudpersonerna inte alls kan vistas där (vilket jag har inplanerat!)?
Jag antecknar så att jag inte ska missa något. Nyhetsdetaljer som snart faller i glömska. Vad för väder det är. Jag läser Al Jazeera och BBC på nätet. Och så vidare.
Dessutom googlar jag Dolce & Gabbana och liknande. Min huvudperson är välklädd (och har pengar!) och jag vet inget om manligt mode. Ingenting.

Någonstans där bakom de Mistura borde han sitta, min huvudperson,
om det var på riktigt
Foto från Commons Wikipedia

En läskig realtidshändelse skedde faktiskt. Min huvudperson insjuknar i influensa under julhelgen, något som sedan utmynnar i en burnout, hon går in i väggen efter hektisk höst, turbulent privatliv och en livsinställning som sakta men säkert har knäckt henne. Detta del av berättelsen skrev jag alltså i november, under NaNoWriMo.
Vad hände mig under julhelgen? Jag insjuknade i influensa. Jag som inte har haft riktig influensa, det vill säga med feber, hosta, extremt trötthet och allt, på över femton år.
Det är inte kul att ha influensa, men det hjälpte mig givetvis att sätta mig in i huvudpersonens situation.

PS. Jag skriver en kärlekshistoria. Inte en roman om kriget i Syrien. Ifall någon skulle undra.
Jo, kanske lite en roman om kriget i Syrien. Lite grann.

NaNoWriMo Dag 23 - Det går SÅ bra!

Oj, jag har glömt att blogga!
Jag har aldrig varit med om ett sådant flödande NaNoWriMo. Kanske har min förfärligt långa skrivpaus med det att göra. Jag har inte hunnit/velat skriva på två år. Men eftersom jag pysslat med litteratur hela tiden så har jag liksom inte släppt det, och det är klart man skriver ju när man pluggar också.

Det är så härligt att skriva utan att redigera (jag har faktiskt lyckats låta bli att titta tillbaka alls). Eftersom man skriver så koncentrerat är det rätt så lätt att hålla koll. Men jag har ju också haft ett synopsis att följa, även om jag inte tittat på det en enda gång. Historien sitter redan i huvudet. Om inte tittar på synopsis är det inte hela världen, det går ju att ändra senare om man missat något väsentligt. Jag har märkt att vad som är nyttigt med att skriva synopsis är man liksom hjälper till att memorera historien i huvudet. Varje gång man skriver ned något kommer man helt enkelt bättre ihåg det.

Jag är redan uppe i 42000 ord, bara drygt 7000 kvar, men jag tror inte att jag kommer att sluta vid 50000, eftersom berättelsen antagligen inte är färdig då.

NaNoWriMo Dag 5 - Det flödar!

På grund av "omständigheter", främst att jag studerat litteraturvetenskap på halvtid i två år, har jag nästan inte skrivit på två år. Studerandet har tagit fokus från skrivandet på ett sett jag inte trodde var möjligt, jag har inte ens bemödat mig skicka mitt senaste manus vidare till andra förlag när jag refuserades av de jag skickade till först.
Men jag kände att jag åter ville testa NaNoWriMo efter två år uppehåll, bara det att jag inte hade någon romanidé. Ett mirakel skedde dock; ett par veckor före 1 november drömde jag en nästan färdig berättelse (det inte inte första gången en berättelse börjar med en dröm för mig) och ägnade tre dagar åt att skriva synopsis. Plötsligt satt jag med ett helt klart synopsis och 30 dagar NaNoWriMo framför mig. Det har gått bra hittills, jag ligger ordentligt före schemat, över 10000 ord och känner att jag har en story som verkligen kan bli något. Dessutom har jag hittills lyckats skriva utan att titta tillbaka, och därmed riskera att hamna i det förrädiska redigeringsträsket. Döden för en NaNo-deltagare. Tack vare synopsis tappar jag inte tråden.
Det har gått så bra att skriva att jag har svårt att ägna tid och min hemtenta som ska vara klar på onsdag nästa vecka. Måste disciplinera mig!
Men jag har skrubbat toaletterna (nystädat hus är guld värt för den odisciplinerade författaren!), fixat mat för helgen som sköter sig själv (det vill säga, bara att sätta in i ugnen alt. tillagas av andra familjemedlemmar), så nu ska det skrivas/tentaläsas!
Vi hörs!

NaNoWriMo Dag 1- Racerstart!

Nu har det börjat! Som jag har längtat. Det är så härligt att få flödesskriva. Inte behöva tänka på språket, bara skriva!
Jag har som buffert att skriva minst 3000 ord första dagen, för att få en ordentlig buffert. Det kommer alltid dagar då det inte blir något skrivet. Och jag fick precis till ord nummer 3068! Dags för paus till i morgon. Måste tentaläsa också. Och gå ut med hunden.

15 dagar till NaNoWriMo!

National Novel Writing Month 2016, 1-30 november

Skriv din roman (50 000 ord) på 30 dagar.

Nej, är klart att du inte har en färdig roman på trettio dagar. Men du kan få ett bra första utkast. Själv grejen är att "flödesskriva", det vill säga, släppa den inre redigerardjävulen och verkligen ge sig hän och bara skriva. Känna hur fingrarna liksom bara rör sig av sig själv på tangentborden och en ny historia dyker upp på skärmen. November är dessutom den perfekta månaden, det är grått och trist och då kan det hjälpa att kura ihop sig vid datorn och bara skriva.
Om 15 dagar börjar det!

Några tips för den som vill testa en första gång:

• Det är bra att ha någon form av grundidé. Några huvudkaraktärer, en huvudintrig. Ett skrivet synopsis är inte nödvändigt, men några punkter på ett papper är bra att ha.
• Ha en anteckningsbok där du skriver ned idéer som dyker upp, till exempel en scen som ska dyka upp senare i historien. Även bra att skriva upp information om karaktärer som "föds" under skrivandets gång och om du senare skulle börja göra research om något.
• NaNoWriMo är inte enkelt. Det krävs en hel del disciplin. 50 000 ord på 30 dagar är 1667 ord per dag. Ett tips är att skriva ordentligt i början för att få en "buffert" som man har att ta av under dåliga dagar. Det gäller att inte halka efter, för det är tufft att ta igen.
• Gå med i en NaNoWriMo-region där du kan hålla kontakt med andra som är med. Det finns åtminstone tre olika i Sverige.

Skrivarcoachen Ann Ljungberg har en YouTube-kurs som heter Skriv romanen på en månad, som ger en hel del tips.

Dröm blir till NaNoWriMo-synopsis

Jag drömde väldigt livligt inatt, en förvånansvärt färdig berättelse. Satte mig ned idag och skrev ned allt. Det blev ett synopsis på nästan 3000 ord och med ens insåg jag att jag hade något att basera NaNoWriMo på. Jag hade inte tänkt vara med i år, jag läser en kandidatkurs i litteraturvetenskap och tycker inte att jag har tid. Men det här nog varit andra orsaker som spökat, dels att skrivandet gått i stå efter ett par svidande refuseringar, dels för att jag inte har haft någon NaNoWriMo-idé.
Tills nu.
Det är svårt att delta i denna berömda skrivarutmaning utan att ha någon som helst grundidé.