På grund av "omständigheter", främst att jag studerat litteraturvetenskap på halvtid i två år, har jag nästan inte skrivit på två år. Studerandet har tagit fokus från skrivandet på ett sett jag inte trodde var möjligt, jag har inte ens bemödat mig skicka mitt senaste manus vidare till andra förlag när jag refuserades av de jag skickade till först.
Men jag kände att jag åter ville testa NaNoWriMo efter två år uppehåll, bara det att jag inte hade någon romanidé. Ett mirakel skedde dock; ett par veckor före 1 november drömde jag en nästan färdig berättelse (det inte inte första gången en berättelse börjar med en dröm för mig) och ägnade tre dagar åt att skriva synopsis. Plötsligt satt jag med ett helt klart synopsis och 30 dagar NaNoWriMo framför mig. Det har gått bra hittills, jag ligger ordentligt före schemat, över 10000 ord och känner att jag har en story som verkligen kan bli något. Dessutom har jag hittills lyckats skriva utan att titta tillbaka, och därmed riskera att hamna i det förrädiska redigeringsträsket. Döden för en NaNo-deltagare. Tack vare synopsis tappar jag inte tråden.
Det har gått så bra att skriva att jag har svårt att ägna tid och min hemtenta som ska vara klar på onsdag nästa vecka. Måste disciplinera mig!
Men jag har skrubbat toaletterna (nystädat hus är guld värt för den odisciplinerade författaren!), fixat mat för helgen som sköter sig själv (det vill säga, bara att sätta in i ugnen alt. tillagas av andra familjemedlemmar), så nu ska det skrivas/tentaläsas!
Vi hörs!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
NaNoWriMo Dag 9
Hur går det för alla NaNoWriMo:are där ute? Min start har varit seg. Jag lyckades inte med min stategi att skriva mycket de första dagarna,...
-
... och blir förhoppningsvis lite mer hårdhudad till nästa gång. Jag erkänner låååångsamt för mig själv att det troligtvis är över för den...
-
För några månader sedan oroade jag mig för hur jag skulle reagera om jag bara fick standardrefuseringar från de förlag jag skickade in till ...
-
Debutantbloggen har stått för ett par bra inlägg om refuseringar som jag har läst och känt igen mig i. Och jag grubblar faktiskt fortfaran...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar