torsdag, januari 26, 2017

Skriva i realtid

Det låter kanske som en konstig rubrik, men faktum är att det är just vad jag håller på med just nu.
När jag började skriva på mitt nya manus under NaNoWriMo i november gick det upp för mig att det kanske var smart att få berättelsen att utspela sig i nutid. Och inte bara i vår tid utan just nu.
Sakta med säkert smög sig nämligen yttre faktorer in i handlingen som har med Mellanöstern att göra. Inte bara för att en av huvudpersonerna kommer från Mellanöstern, utan också för att den politiska situationen började ta mer och mer plats.
Berättelsen som sådan är klar, jag har redan ett råmanus efter NaNoWriMo, som jag nu gör en första redigering på, men de aktuella detaljer fyller jag på, eftersom tiden går. Kronologiskt utspelar sig berättelsen mellan september 2016 och mars 2017, och just nu håller jag tummarna för att inget dramatisk ska hända i realtid som påverkar huvudpersonerna. Berättelsens klimax sker nämligen mellan slutet av januari och början av mars.
Det är väldigt spännande att jobba så här. Jag vet inte vad som kommer att hända. Hur kommer huvudpersonerna tvingas att reagera på olika saker. Trumps agerande, hur reagerar de på det?Blir fredssamtalet i Astana fiasko eller framgång? Kommer vapenvilan i Syrien att hålla? Händer något dramatiskt i Beirut så att huvudpersonerna inte alls kan vistas där (vilket jag har inplanerat!)?
Jag antecknar så att jag inte ska missa något. Nyhetsdetaljer som snart faller i glömska. Vad för väder det är. Jag läser Al Jazeera och BBC på nätet. Och så vidare.
Dessutom googlar jag Dolce & Gabbana och liknande. Min huvudperson är välklädd (och har pengar!) och jag vet inget om manligt mode. Ingenting.

Någonstans där bakom de Mistura borde han sitta, min huvudperson,
om det var på riktigt
Foto från Commons Wikipedia
En läskig realtidshändelse skedde faktiskt. Min huvudperson insjuknar i influensa under julhelgen, något som sedan utmynnar i en burnout, hon går in i väggen efter hektisk höst, turbulent privatliv och en livsinställning som sakta men säkert har knäckt henne. Detta del av berättelsen skrev jag alltså i november, under NaNoWriMo.
Vad hände mig under julhelgen? Jag insjuknade i influensa. Jag som inte har haft riktig influensa, det vill säga med feber, hosta, extremt trötthet och allt, på över femton år.
Det är inte kul att ha influensa, men det hjälpte mig givetvis att sätta mig in i huvudpersonens situation.

PS. Jag skriver en kärlekshistoria. Inte en roman om kriget i Syrien. Ifall någon skulle undra.
Jo, kanske lite en roman om kriget i Syrien. Lite grann.

fredag, december 30, 2016

Summering av skrivaråret 2016

Jag har regelbundet summerat mitt skrivarår här på bloggen, sedan 2009 faktiskt. Men jag blev lite förvånad när jag upptäckte att jag inte gjort det för ett år sedan. Det existerar alltså ingen summering för 2015 och ingen målsättning för 2016. Jag blev lite besviken när jag upptäckte det. Måste verkligen ha varit i en rejäl skrivarsvacka för ett år sedan. Så jag antar att 2015 var skit.

Men kanske ändå inte helt. Några målsättningar jag hade satt upp hade jag genomfört, bland annat hade jag bloggat en hel del, jag hade läst färdigt nästa litteraturvetenskapskurs och jag hade skickat manus vidare till förlag.

2016 har varit väldigt blandat skrivmässigt. Fram till november skrev jag INGENTING!

Jag skickade mitt förra manus till ETT förlag och fick en svidande refusering tillbaka. Bland annat tyckte lektören att manuset hade en sexistisk ton och att det var stereotypiserande (om Afrika antar jag). Det fick mig att nästan helt tappa lusten att någonsin skriva igen, och tappa förtroendet för förlagsbranschen. Att en lektör anlitad av ett mellanstort känt förlag (som därtill gillat ett tidigare manus) inte kunde hålla skillnad på  manusets ton och huvudpersonens åsikter (han råkar vara rätt så sexistisk och ha ganska stereotypa åsikter om Afrika) tyckte jag var ett riktigt bottennapp. Det fick mig att bli ännu mer övertygad om att hela myten om chansen att bli utgiven egentligen inte är något annat än ett simpelt lotteri. Med det menar jag; manuset (hur bra det än är) måste råka hamna hos någon på förlagen som gillar det, och den chansen är minimal.
Och jag började också tvivla på mig själv, kanske har jag sexistiska och stereotypa åsikter...
Men det tog jag ganska snabbt ur mig, eftersom andra förlags lektörer inte alls tyckt så, och inte heller den lektör jag själv hade anlitat innan jag skickade in manuset.
Jag har flera förlag på min lista som jag kan skicka till. Har bara inte fått tummen ur. Orsaken till det redovisar jag nedan:

Studier i litteraturvetenskap tar den mesta tiden. Rekommenderas till alla med skrivarkramp. Eller som har ett rent intresse i ämnet. Jag håller på med kandidatkursen nu och uppsatsen ligger framför mig. Hittills har studier på akademisk nivå varit väldigt givande. Jag är så glad att jag bestämde mig att satsa på detta. Och jag lär inte sluta. Måste bara komma på vad jag ska skriva kandidatuppsats om först.

I oktober var jag med om något märkligt. Eftersom kursen i litteraturvetenskap var lite mindre pressande än tidigare år funderade jag på att deltaga i NaNoWriMo i november. Jag brukar göra det, men inte under 2014 och 2015 på grund av studierna. Men nu skulle det bli av. Bara det att jag inte hade någon skrivaridé. Noll. Ingenting.
Men så en morgon vaknade jag och hade drömt. Det kändes som om jag hade en hel historia klar i huvudet. Framdrömd.
Nu vet jag att det inte är något unikt, jag har hört fler författare som får sina idéer genom drömmar. De följande dagarna ägnade jag mig åt att snabbt skriva ned allt jag mindes av drömmen, utan att försöka lägga till eller dra ifrån (lättare sagt än gjort), och därefter skrev jag ett omfattande synopsis. Det var klart före 1 november och sedan satte jag igång. Jag "vann" (som man säger på NaNoWriMo-språk, det vill säga man har klarat av målet; att skriva 50 000 ord på en månad) redan före den 30 november och fortsatte att skriva. Några dagar senare hade jag ett färdigt råmanus på över 60 000 ord.
Maken till flödesskrivande har jag faktiskt inte varit med om. Dessutom har jag en story (en romance/kärlekshistoria), som utspelar sig i nutid (realtid) och som jag gillar skarpt.
Med realtid menar jag att den utspelar sig mellan september 2016 och mars 2017, och att jag kan följa med i realtid. Alltså antecknar flitigt just nu; väder, politiskt världsläge, vad som händer i Mellanöstern och så vidare. Berättelsen utspelar sig i Sverige och i Mellanöstern. Det ska kännas realistiskt.
En småläskig fotnot bara; min huvudperson får influensa under julhelgen. Gissa vem som låg sjuk i influensa under julhelgen för en vecka sedan? Undertecknad. Som bara har riktig influensa så där vart femtonde år.

Vad jag mest är glad för är att skrivarglädjen är tillbaka och att jag ser med tillförsikt på 2017 som skrivarår.


Mål inför 2017:


  • Skriva färdigt Sanden är inte smutsig (som nya manuset heter)
  • Ta min kandidatexamen i litteraturvetenskap
  • Skicka in mitt förra manus till fler förlag
  • Skriva om mitt förrförra urgamla manus och skicka det till ett sista förlag (ett riktig utmaning)


GOTT NYTT SKRIVARÅR 2017

onsdag, november 23, 2016

NaNoWriMo Dag 23 - Det går SÅ bra!

Oj, jag har glömt att blogga!
Jag har aldrig varit med om ett sådant flödande NaNoWriMo. Kanske har min förfärligt långa skrivpaus med det att göra. Jag har inte hunnit/velat skriva på två år. Men eftersom jag pysslat med litteratur hela tiden så har jag liksom inte släppt det, och det är klart man skriver ju när man pluggar också.

Det är så härligt att skriva utan att redigera (jag har faktiskt lyckats låta bli att titta tillbaka alls). Eftersom man skriver så koncentrerat är det rätt så lätt att hålla koll. Men jag har ju också haft ett synopsis att följa, även om jag inte tittat på det en enda gång. Historien sitter redan i huvudet. Om inte tittar på synopsis är det inte hela världen, det går ju att ändra senare om man missat något väsentligt. Jag har märkt att vad som är nyttigt med att skriva synopsis är man liksom hjälper till att memorera historien i huvudet. Varje gång man skriver ned något kommer man helt enkelt bättre ihåg det.

Jag är redan uppe i 42000 ord, bara drygt 7000 kvar, men jag tror inte att jag kommer att sluta vid 50000, eftersom berättelsen antagligen inte är färdig då.


lördag, november 05, 2016

NaNoWriMo Dag 5 - Det flödar!

På grund av "omständigheter", främst att jag studerat litteraturvetenskap på halvtid i två år, har jag nästan inte skrivit på två år. Studerandet har tagit fokus från skrivandet på ett sett jag inte trodde var möjligt, jag har inte ens bemödat mig skicka mitt senaste manus vidare till andra förlag när jag refuserades av de jag skickade till först.
Men jag kände att jag åter ville testa NaNoWriMo efter två år uppehåll, bara det att jag inte hade någon romanidé. Ett mirakel skedde dock; ett par veckor före 1 november drömde jag en nästan färdig berättelse (det inte inte första gången en berättelse börjar med en dröm för mig) och ägnade tre dagar åt att skriva synopsis. Plötsligt satt jag med ett helt klart synopsis och 30 dagar NaNoWriMo framför mig. Det har gått bra hittills, jag ligger ordentligt före schemat, över 10000 ord och känner att jag har en story som verkligen kan bli något. Dessutom har jag hittills lyckats skriva utan att titta tillbaka, och därmed riskera att hamna i det förrädiska redigeringsträsket. Döden för en NaNo-deltagare. Tack vare synopsis tappar jag inte tråden.
Det har gått så bra att skriva att jag har svårt att ägna tid och min hemtenta som ska vara klar på onsdag nästa vecka. Måste disciplinera mig!
Men jag har skrubbat toaletterna (nystädat hus är guld värt för den odisciplinerade författaren!), fixat mat för helgen som sköter sig själv (det vill säga, bara att sätta in i ugnen alt. tillagas av andra familjemedlemmar), så nu ska det skrivas/tentaläsas!
Vi hörs!

tisdag, november 01, 2016

NaNoWriMo Dag 1- Racerstart!

Nu har det börjat! Som jag har längtat. Det är så härligt att få flödesskriva. Inte behöva tänka på språket, bara skriva!
Jag har som buffert att skriva minst 3000 ord första dagen, för att få en ordentlig buffert. Det kommer alltid dagar då det inte blir något skrivet. Och jag fick precis till ord nummer 3068! Dags för paus till i morgon. Måste tentaläsa också. Och gå ut med hunden.

måndag, oktober 17, 2016

15 dagar till NaNoWriMo!

National Novel Writing Month 2016, 1-30 november











Skriv din roman (50 000 ord) på 30 dagar.

Nej, är klart att du inte har en färdig roman på trettio dagar. Men du kan få ett bra första utkast. Själv grejen är att "flödesskriva", det vill säga, släppa den inre redigerardjävulen och verkligen ge sig hän och bara skriva. Känna hur fingrarna liksom bara rör sig av sig själv på tangentborden och en ny historia dyker upp på skärmen. November är dessutom den perfekta månaden, det är grått och trist och då kan det hjälpa att kura ihop sig vid datorn och bara skriva.
Om 15 dagar börjar det!

Några tips för den som vill testa en första gång:


  • Det är bra att ha någon form av grundidé. Några huvudkaraktärer, en huvudintrig. Ett skrivet synopsis är inte nödvändigt, men några punkter på ett papper är bra att ha.
  • Ha en anteckningsbok där du skriver ned idéer som dyker upp, till exempel en scen som ska dyka upp senare i historien. Även bra att skriva upp information om karaktärer som "föds" under skrivandets gång och om du senare skulle börja göra research om något.
  • NaNoWriMo är inte enkelt. Det krävs en hel del disciplin. 50 000 ord på 30 dagar är 1667 ord per dag. Ett tips är att skriva ordentligt i början för att få en "buffert" som man har att ta av under dåliga dagar. Det gäller att inte halka efter, för det är tufft att ta igen.
  • Gå med i en NaNoWriMo-region där du kan hålla kontakt med andra som är med. Det finns åtminstone tre olika i Sverige.
Skrivarcoachen Ann Ljungberg har en YouTube-kurs som heter Skriv romanen på en månad, som ger en hel del tips.

onsdag, oktober 12, 2016

Dröm blir till NaNoWriMo-synopsis

Jag drömde väldigt livligt inatt, en förvånansvärt färdig berättelse. Satte mig ned idag och skrev ned allt. Det blev ett synopsis på nästan 3000 ord och med ens insåg jag att jag hade något att basera NaNoWriMo på. Jag hade inte tänkt vara med i år, jag läser en kandidatkurs i litteraturvetenskap och tycker inte att jag har tid. Men det här nog varit andra orsaker som spökat, dels att skrivandet gått i stå efter ett par svidande refuseringar, dels för att jag inte har haft någon NaNoWriMo-idé.
Tills nu.
Det är svårt att delta i denna berömda skrivarutmaning utan att ha någon som helst grundidé.

torsdag, september 01, 2016

Uppdatering om manusinskick

Innan sommaren började jag undra vad som hänt med mitt manus. Jag skickade det till Förlag B (där mitt förra manus tog sig ganska långt... lektörsläsning, omskrivning, lektörsläsning och till sist refusering) i februari och var nu helt övertygad om att det låg en refusering och skräpade någonstans på någons skrivbord och inte hade blivit ivägskickad.
Till sist fick jag mod nog att maila och fick till min förvåning höra att nej, någon refusering var inte på gång i denna stund. I stället var de extremt överhopade av arbete och manushögarna växte. MEN, mitt manus var hos lektör och svar väntade inom några veckor.

Hos lektör.
Igen.

Det är egentligen väldigt positiva nyheter, men sedan tänkte jag på mitt förra manus som åkt lektörsbergochdalbanan tre-fyra gånger på två olika förlag och som dog någonstans på vägen, omskrivet säkert fem gånger och sönderskrivet i processen. Ibland undrar jag vilka idéer jag skulle få om jag sträckläste alla versioner jag skickat till förlag. Tänk om jag skulle börja skriva om det igen? Redaktören jag hade kontakt med på Förlag A verkade tycka att det var ett manus som kanske kunde få liv igen och det fick vila några år. Något som jag då tyckte lät som en omöjlighet. Men det är två år sedan jag hörde det nu, och ibland undrar jag om redaktören faktiskt hade rätt.

I natt fick jag vilda idéer om att skriva om mitt senaste manus igen. Alltså det som ligger hos lektör. Men det kanske är bäst att vänta tills jag hör domen. Förhoppningsvis tipsar lektören om lämpliga ändringar.

söndag, juni 26, 2016

Uppdatering

Förlåt, jag har inte bloggat något på fem månader!
Orsak: Jag har inte sysslat med skrivande på fem månader. Jo, jag har skickat manuset Elefantkurvan till ett nytt förlag. Inte hört något ännu. Inte heller frågat varför. Orkar inte just nu. Väntar nog till efter semestrarna. De har antagligen glömt att skicka refuseringen...

Men jag faktiskt inte legat på latsidan. Jag har numera 60 poäng i litteraturvetenskap. VG på hela köret, även på senaste 7,5 poängs uppsatsen (skrev om en roman av Naguib Mahfouz). De senaste året har varit extra givande, främst eftersom vi hade en kurs i världslitteratur. Har fått upp ögonen för Mellanösterns och Afrikas författare, vill gärna pyssla lite mer med det. Efter sommaren börjar jag förhoppningsvis på kandidatkursen.

Nu har jag sommarlov och inget hus att måla och tapetsera (som förra sommaren), och då börjar skrivaridéerna poppa upp igen. "Gamla" manus(dvs aldrig inskickade till förlag) gör sig påminda, helt av sig själv. Nu har en gammal postapokalyptisk skröna pockat på uppmärksamhet igen. Jag skissar på allvar på ett nytt synopsis. Karaktärerna utvecklas ju mer jag tänker på dem, likaså intrigen...
Ja, jag vet, postapokalyptik har troligtvis noll chans hos förlagen, men har jag någonsin skrivit på manus som förlagen vill ha...?? Men som så ofta hos mig; bästa boten mot skrivkramp är ofta att skriva på något som får fantasin att flöda, inte på ett manus jag tror har chans att bli utgivet.

måndag, januari 25, 2016

Få tummen ur nån gång då!

Nä, nu måste jag ta mig i kragen och skicka iväg mitt urgamla manus till nya förlag.
Varför denna tvekan?

torsdag, november 05, 2015

Lektörens utlåtande

Äntligen fick jag utlåtandet från lektören på förlaget, det som låg bakom refusering nr 2, som kom redan i juni. Tyvärr gav den inte mycket kött på benen. Berättelsen gick inte hem helt enkelt. Ett plus var den exotiska miljön, jag är bara trött på den reaktionen från förlagen. Nästa roman kommer att utspela sig till 110% i Sverige. Aldrig mer Afrika.

Så nu står jag med ett manus som jag inte vet vad jag ska göra med. Skriva om? I så fall skriva om vad? Det fick jag inte direkt några hintar om i lektörsutlåtandet.
Kanske bättre att skicka som det är till det andra förlaget som jag hade en längre kontakt med i samband med förra manuset. Går inte berättelsen hem så går den inte hem, det finns inget att göra åt det. Men uppmanar förlaget till omskrivning ger de ofta tips om vad. Bättre att ta omskrivningen då.
Eller?

-------------------------

måndag, november 02, 2015

Refusering nr 3

Refusering nr 3 inkommet. Känns extra deppigt eftersom det var en standardrefusering. Det får mig att tro att manuset inte alls var lika bra som jag (och lektören) trodde.
Jag har helt tappat lusten att skriva. Nanowrimo är inne på sin andra dag och jag skulle kunna hinna börja fortfarande. Har faktiskt en romanidé. Men ingen lust att skriva. Jag fortsätter hellre med litteraturvetenskapen, den tvingar mig i alla fall att både läsa och producera texter med regelbundna mellanrum.

Det finns massor av förlag att skicka till, jag vet. Men jag skulle så gärna vilja veta lite mer om varför manuset refuserades innan jag skickar det till nya. Med mina tidigare manus har det hjälpt enormt i omskrivning.

fredag, september 04, 2015

I am back!

Trodde aldrig jag skulle skriva något här igen. Trodde knappt jag skulle börja skriva igen. Men ungefär samtidigt som kurslitteraturen sa att jag skulle läsa Kafka och Joyce, så pockade mitt gamla favoritmanus på uppmärksamhet igen.
Jag tror att jag har varje kapitel, varje scen i huvudet. Ett icke nedskrivet synopsis som jag kan utantill. Så egentligen är det vara att skriva ned scen efter scen.
Det har jag börjat göra nu. Och inte i ordning, utan jag börjar med den scen som talar om för mig att den ska skrivas först.

Det har hänt en massa saker som den senaste tiden som gjort att berättelsen fått liv igen. Flyktingsituationen i Europa, en bekants plötsliga självmord, bland annat.

Så nu står han väldigt levande för mig igen. Henrik, den nyprästvigde unge mannen, han är både högkyrklig och kvinnoprästmotståndare, som biskopen beslutar att placera i en rätt så besvärlig göteborgsförort för att han ska "slipas lite i kanterna". Bara det att slipningen blir rätt så plågsam.
Det är slutet av 1980-talet, kvinnoprästmotståndet sjunger på sista versen, gryende rasism ses i förorterna i samband med att antalet flyktingar ökar, Henrik förälskar sig i en flicka som egentligen tillhör en annan. Och dessutom kämpar hon med en kallelse att bli... just det; präst.
Mitt nya (nygamla) manus i korthet.

torsdag, juni 25, 2015

Refusering och ingen bokmässa

Vill bara tala om att förlaget jag hoppades på refuserade mitt bästa manus hittills och att jag inte kommer på bokmässan. Får vända på slantarna lite i år på grund av investeringar i och runt huset.
Just nu står jag med spackelskrapan i handen, har ont i ryggen och har nog inte riktigt orkat ta in refuseringen. Besvikelsen kommer nog senare. Just nu känns det i allafall helt meningslöst att lägga energi på något så banalt som skrivande.
Vi hörs.
Jag tar sommarpaus från denna blogg.

torsdag, juni 11, 2015

VG! Och Simona får förlagskontrakt i USA! Ännu mera VG!

VG!
Väl godkänt!
På hela 30 poängs kursen i Litteraturvetenskap. Det gav mersmak, även om organiseringen av kursen var lite strulig. Jag satsar på att läsa fortsättningskursen i höst. Med sikte på kandidatkursen året därpå.
Men nu är jag lite trött på att läsa "god" litteratur (hatade Flaubert, Zola och Strindberg nu på slutet, vilka mansgrisar... de fick en känga i min feministiskt färgade sista hemtentamen...) och gottar mig i en Ken Follett.

Ännu mera goda nyheter idag: Härliga Simona Ahrnstedt har sålt sina tre senaste (varav den tredje ännu inte är skriven!) romance-romaner till ett amerikanskt bokförlag. Det är stort, eftersom romance är jättestort i USA. Det är svårt att slå sig in där.
Grattis Simona!

fredag, juni 05, 2015

Sista hemtentan och ny dator!

Jag kämpar vidare med sista hemtentan på litteraturvetenskapen, en feministisk läsning av Flauberts Madame Bovary och Zolas Therese Raquin (ha!). Riktigt kul att få stifta bekantskap med feministiska portalfigurer som Simone de Beauvois och Kate Millett, för att inte tala om brittiske filosofen Stuart Miller! Jag njuter av läsningen, men att få ihop en uppsats är inte de lättaste. Måste sortera alla intryck.

Och jag har fått en ny dator! Skriver första inlägget på bloggen med den nu. En ASUS 11 tummare, som är både pekdator (om än inte så avancerad som ipad) och vanlig dator med Windows 8 och allt. Man kan ta loss skärmen och största fördelen; det finns en 500 GB hårddisk för lagring i tangentbordet. Jag hade länge sneglat på dessa små smarta allt-i-ett datorer, men valde att inte köpa eftersom man bara kunde spara i molnet. Jag litar inte på molnet!
Tills jag upptäckte denna variant som Mediamarkt hade ett ruskigt bra pris på.
Himla nöjd hittills, måste bara vänja mig vid den blanka skärmen.

Dessutom är äntligen uppfräschningen av trädgården klar. Ny veranda av trä bland annat. Sommarn kan komma (ska bli 30grader idag, säger de...)
Ny veranda! Författarhunden ligger dock
helt i jorden

ASUS Transformer 11"

och jag har chilifrukter på mina chili Cajun Belle!

onsdag, maj 20, 2015

Hemmets Kortromantävling

Missa inte!


Skriv en kortroman och tävla om 10 000 kr!

Skriv en romantisk, humoristisk eller spännande kortroman. Den kan handla om kärlek, vänskap, oväntade möten eller rentav vara en deckarhistoria. Vinner du får du en halv miljon läsare och 10 000 kronor i prispengar!



Nytt manus?

Det börjar klia lite i fingrarna efter att få ta tag i ett nytt skrivarprojekt. Jag har inte hört något från förlag angående inskickat manus, så jag tror inte att jag behöver ta tag i en omskrivning av det manus före sommaren. Min kurs i litteraturvetenskap är nästan slut och jag har ett långt sommarlov. Nu ska vi visserligen bygga om övervåningen och ändra i trädgården, men jag hoppas att jag ska hinna skriva lite.

Frågan är bara vad? Jag har lust att skriva något romantiskt, lite historiskt och (helst) med lyckligt slut. Har en idé på gång, men undrar om det är för sentimentalt.
Eller så ska jag ta itu med gammal skåpmat, men har inte riktigt lust just nu. Det är alltid något visst med att börja från början med en romanidé.

måndag, maj 18, 2015

Pippi fyller 70!

Grattis!

Fast jag är inte ett enormt stort Pippi-fan. Även om jag som barn gillade filmerna.
I alla fall inte om jag jämför med övriga Astrid Lindgren-figurer. Fullkomligt älskar Emil! Och Ronja!
Pippi kommer längre ned på favvo-listan.

Vilka är era favoriter inom Astrid Lindgren-världen?

söndag, maj 10, 2015

lördag, maj 02, 2015

Kabusa - Manus!

Upptäckte nyss att Kabusa åter tar emot manus. På det gamla vanliga sättet, det vill säga via snigelpost. Inte längre genom personliga möten och "elevator pitches". Något som helt omöjliggjorde det för mig som utlandsbosatt att skicka in manus.

Ska nog skicka in ett manus nu...


onsdag, april 29, 2015

Blogg 100 #48 - Bloggpausen blev lång...

...och jag har tappat det där med Blogg100, jag hinner aldrig ikapp.
Den där klosterretreaten tog knäcken på bloggandet.
Jag sitter i allafall och skissar på ett synosis som skulle kunna bli en romance (eller något däråt) och som utspelar sig på 1950-talet. Nu måste jag reasearcha 50-talet!

måndag, april 20, 2015

Blogg100 #47 - Manusinskicket

Nu har det gått sju veckor sedan jag skickade in mitt manus till Förlaget.
Har inte hört ett knyst.
Är det bra eller dåligt?

Funderar på att skicka in till ytterligare ett förlag, men om det första förlaget snart hör av sig med tips om ändringar (vad jag brukar kalla en positiv refusering) så skulle jag ju ha nytta av det vid ev. omskrivning. Men om jag ska vänta så länge mellan varje inskick kommer detta manus att vandra runt på förlagen i åratal.

Blogg100 #46 - Segt...

Har varit på retreat i helgen (mer om det senare) och borde vara pigg och utvilad. Men... vi har en halvvuxen hund som är i puberteten (antar jag) och har bestämt sig för att inte gå och lägga sig när vi går och lägger oss alt. inte vill vara ensam. Igår kväll skällde han bara... Vet inte vad jag ska göra. Idag var både han och jag väldigt trötta och lata, hoppas han sover inatt.

Dessutom har diskmaskinen lagt av igen (panik!), internet är buslångsamt och jag har inte lust att gå ut med hunden...

torsdag, april 16, 2015

Blogg100 #45 - Bloggpaus

Jag hoppar av Blogg100-stressen några dagar, eftersom jag inte kommer att vara online.

Jag ska på en 2-dagars retreat i ett nunnekloster. Mer om det när jag kommer tillbaka.

tisdag, april 14, 2015

Blogg100 #44 - Game of Thrones och Sevilla

Som jag nämnde i går; en del scener i nya Game of Thrones-serien är inspelade i Sevilla och i Alcazarpalatset och dess trädgårdar.
Det är en sådan där spektakulärt vacker plats, som man ibland upptäcker när man är på resa. I Spanien är Alhambra världsberömt, och man får boka i förväg om man överhuvudtaget vill komma in. Alcazar i Sevilla sägs vara nästan lika fantastiskt.

Jag var där 2008 (på en fantastisk skrivarkurs, vilken miljö!), i mars, som var en fantastisk tid att besöka stan. Allt blommade och det var inte för hett, Sevilla lär vara en av de hetaste städerna i Europa.

Lite bilder:





måndag, april 13, 2015

Blogg100 #43 - Game of Thrones

Game of Thrones har börjat igen.
Jo, jag är lite svag för den här mastodontserien, trots att dess myller av karaktärer och intrigtrådar tvingar en att vara på helspänn så att man inte missar något.
Det är väl den grymma sagan som lockar, samt att vackra kläder och fantastiska miljöer.
En del av den nya serien är i spelad i Sevilla och det tänkte jag skriva om en annan dag; om jag kan hitta mina Sevillafoton...

Hörde att de sökte statister till senaste serien och 86 000 sökte.
86 000!


fredag, april 10, 2015

Blogg100 #41 - Realismen

Puu, ännu en minitenta (eller hemuppgift eller vad man nu ska kalla det) inlämnad. Realismen, inte riktigt min grej, i allafall inte den enorma detaljrikedomen, den som Balzac var så bra på, och som gör läsningen urtråkig. Nu står Naturalismen på tur och jag vet inte om det blir så mycket bättre. Men jag är glad att jag får chansen att läsa de gamla klassikerna. Det hade nog inte skett annars,  lite "tvång" är bra ibland.