söndag, januari 30, 2011

Liten presentation av Fyndet

Att försöka knåpa ihop en "baksidestext" till sitt manus är lättare sagt än gjort. Alltså den där texten som står bak på böcker för att locka läsare. Viktigt att formulera sig rätt så att boken säljer.

Jag har filat på en baksidestext till mitt manus Fyndet och den ser ut så här;


Svenska Nina, i stort behov av förändring både i sitt inrutade privatliv och betungande socialtjänstjobb, reser till Östafrika för att få miljöombyte och för att samla material till en magisteruppsats i socialt arbete. 
Där möter hon den karismatiske och inflytelserikeJack, en britt som slagit sig ned som bananfarmare i de vackra bergen, och hon förälskar sig i honom. Förhållandet utvecklar sig ganska snabbt från en passionerad fysisk relation till en djupare kärleksrelation.
Men Jack har hemligheter. Nina börjar tvivla på att han är den fridsamme och idealistiske filantrop som han först verkade vara.Hennes tvivel och en rad obehagliga händelser sätter snart förhållandet på svåra prov, och Nina bestämmer sig för att lämna Jack. 
Men några dagar innan hennes planerade hemresa gör de ett ovanligt fynd i bananplantaget som ställer mer än bara hemreseplanerna på ända.

Väcker den ditt intresse som läsare? Om inte; varför inte? Vad saknas?
Själv tycker jag att det är lite... torr...
Berättelsen är en kärlekshistoria med rätt så många spännande inslag. Kanske borde baksidestexten vara "mer romantisk".







15 kommentarer:

  1. Intressant handling som förmodligen gör en riktigt bra bas till berättelsen - men jag får ingen känsla för karaktärerna eller berättarens röst, så den faller platt för mig.

    SvaraRadera
  2. Bra påpekan. Mer konkret info om karaktärerna alltså, eller?
    Berättarens röst är svårare att få kläm på. Att få med berättarens röst i några få meningar är svårt.
    Vad är det jag missar?

    SvaraRadera
  3. Jag tycker att jag får veta lite för mycket! Jag vill inte redan på förhand både veta att de ska träffas, hur relationen utvecklas och att hon tänker göra slut, men att något händer. Då har du liksom avslöjat vändpunkterna i berättelsen. Det är en bra sammanfattning men innehåller för mycket information för mig som läsare. Tycker jag då.

    SvaraRadera
  4. Anonym, även där är jag böjd att hålla med.
    Jag tycker egentligen som du. Jag vill inte veta för mycket av handlingen.

    Men hur skriver man en inbjudande text utan att avslöja för mycket?

    Skulle någon verkligen vilja läsa om jag stoppade ungefär vid "Svenska Nina, i stort behov av förändring både i sitt inrutade privatliv och betungande socialtjänstjobb, reser till Östafrika för att få miljöombyte..." PUNKT...

    Grovt tillyxat, eftersom jag tycker att de där första meningarna är så torra och platta, men du förstår vad jag är ute efter.

    Jag tror att jag ska gå till min bokhylla och lusläsa baksidor nu, för att se hur andra gör...

    SvaraRadera
  5. Att ge röst handlar om att lägga in bedömningar och åsikter i det som berättas. T.ex:

    Nina kan inte tänka sig en enda dag till i gråa, känslolösa Sverige och reser till Östafrika. Utåt sett ska hon äntligen få klart sin examen, men egentligen vill hon bara slippa bort från sin inrutade tillvaro.

    Jack är allt annat än inrutad. Han bildar sina egna regler med sin charm och sina pengar. För Nina är han lika oemotståndlig som de vackra bergen runt hans bananodling. Något mer än hud mot hud trodde hon aldrig att det skulle bli, men mot bättre vetande dras hon in i hans gyllene och filantropiska värld.

    Hon har redan motvilligt börjat packa för hemresan, när ett skrik raserar alla planer, och allt hon trodde om Jack ställs på ända.

    Nu vet jag ingenting om din handling eller dina karaktärer - men något sånt här skulle ge röst åt din beskrivning. Testa QueryShark - en blog som handlar om query letters vilket påminner om hur man skriver baksidor.

    SvaraRadera
  6. Jag tycker bokbaksidans presentation är bra och blir riktigt intresserad av fortsättningen. Jag gillar alltså den lite "torra" och sakliga beskrivningen och saknar inte alls någon viss "berättarröst". Tycker inte heller att det avslöjas för mycket utan precis lagom, passar exakt att sätta punkt vid fyndet på bananplantagen så förstår man också varför boken heter just Fyndet. Bokens titel skulle annars ha varit min invändning, om nu titeln är bestämd och inte bara arbetsnamnet. Helst skulle jag velat se en lite mer spännande boktitel, nu måste man läsa presentationen för att bli intresserad. Ska ge ett exempel om vad jag menar. En populär och uppmärksammad bok som säljer bra heter "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann". Men tänk om den boken istället hetat "Försvunnen". Tänk om bokens titel faktiskt gör skillnad!

    SvaraRadera
  7. Malin, :)
    Jag fattar hur du menar, men den beskrivningen stämmer inte riktigt överens med manusets ton, eller karaktärerna, även om jag måste medge att du fångat något utan att veta vad manuset handlar om!
    Tack för tipset om Queryshark har RSSat den nu.

    SvaraRadera
  8. Nils, det här blir mer och mer intressant. Det verkar finnas rätt så olika åsikter om vad en baksidestext bör innehålla och vilken ton den ska ha.

    Boktiteln Fyndet är ett arbetsnamn, personligen tycker jag den är trist, men har inte kommit på något bättre ännu. Något mer spännande måste till, helt klart. Vad förstår får många romaner sina titlar först i samspråk med förläggaren.
    Vad de finner bland bananplantorna är livsviktigt för storyn, men det måste till något annat.

    SvaraRadera
  9. Det viktigaste är ju att tonen matchar rösten i berättelsen, och dig som författare. Jag drog till ett exempel baserat på min röst och min tolkning utifrån dina ordval. Om jag fick något rätt är det ju bara komplimpang till presentationen du skrivit som fick in mig på rätt spår!

    SvaraRadera
  10. Malin, det var kul att läsa eftersom jag fick lite idéer.
    Vad jag håller på med just nu är nämligen att förbättra sättet jag gestaltar Ninas känslor, hur hon ser på kärleksrelation, ev hinder för den osv.
    Jag håller på att lära känna henne lite bättre.
    Jack är lite mer klar för mig, trots alla hemligheter, men berättelsen är ur Ninas perspektiv, dvs tredje person som ligger nära första person, så jag MÅSTE lära känna henne bättre!

    SvaraRadera
  11. Din presentation är bra. Jag gillar sakliga tonen i den, tycker att det passar. Torrt är det men det passar bra med torrt här. Jag blev intresserad och sugen på fortsättning. Om det avslöjar för mycket eller ej är det bara du som kan avgöra. Som det är upplagt, får jag för mig att det spännande börjar först efter denna inledande historian. Om det stämmer så har du valt rätt sätt att presentera boken.

    SvaraRadera
  12. (redigerade mig själv där). Nytt försök. Jag tycker det är generellt ok, men att den skulle vinna massor på att koncentreras (ska man ha med detaljer ska de vara intresseväckande i sig). Så här föreslår jag:

    Svenska Nina [finns det något mer karaktäristiskt för henne än att hon har ett tråkigt liv och tråkigt jobb?] reser till Östafrika för att samla material till en magisteruppsats i socialt arbete.
    Där möter hon den karismatiske och inflytesrike [bra beskrivning, fast det heter inflytelserike!] Jack, en brittisk bananfarmare, och de inleder ett passionerat förhållande.
    Men Jack har hemligheter. Nina börjar tvivla på att han är den fridsamme och idealistiske filantrop som han först verkade vara.Hennes tvivel och en rad obehagliga händelser sätter snart förhållandet på svåra prov, och allt ställs på sin spets när ett ovanligt [”ovanligt” är lite mesigt och alltför intetsägande, finns det något mer laddat adjektiv som passar händelseförloppet?] fynd görs i bananplantaget.

    Det skulle räcka och dessutom höja temperaturen åtskilligt, tycker jag.

    ps. med reservation för att jag inte har en aning om vad boken handlar om, är det en deckare eller en ren romans? Är fyndet bland bananerna ett lik, ett vilset barn eller en vetenskaplig sensation, ja, det ger ju olika val i just detaljerna.

    Lycka till!

    SvaraRadera
  13. Ser ett till korrfel, bananlantagen (med n i slutet) ska det väl vara. (jag kopierade av din text och redigerade så felet hängde med)

    SvaraRadera
  14. Hjälp. kan inte ens stava... ändrat...
    Däremot envisas jag med att säga att det heter bananplantaget i singular. Plantagen tycker jag är plural.
    Men jag kan har fel.

    Annars var komprimeringen bra.
    Bara det att "på sin spets" låter som att Fyndet är negativt, vilket det inte är. Det är Fyndet som gör att Nina stannar hos den mystiske Jack, i stället för att lämna honom.
    Baksidestexten måste kanske ha med LITE mer om Fyndet, men samtidigt vill jag inte avslöja vad det är.

    Kan inte hitta någon bra synonym till ovanligt. De hittar ju något som man inte till vardags hittar i plantaget(n).

    Romanen är en romantisk historia, med mycket dramatik, och en rejäl dos spänning.
    Absolut inte en deckare.

    SvaraRadera
  15. Haha, det blir visst aldrig rätt. Bananplantagen, plantanbanagen, banetplanagen. Eller nåt ;-)

    SvaraRadera