fredag 4 april 2014

35. Läxor och skolor igen- Hur är det att ha barn i skola i Holland?

Jag håller fortfarande på att vänja mig vid att den här bloggen har blivit en mer "allmän"  blogg, där jag skriver om "allt". Jag har alltid haft en annan blogg för det, men den har blivit ganska tyst de senaste åren (jag blev trött på mina egna ord).
Jag vill försöka hålla en "skrivarprofil" på den här bloggen, dvs varje inlägg ska ha något som har med skrivande att göra. Men inte heller det har helt lyckats.

Men nu tänkte jag skriva och skolor, och läxor igen, och det har väl med skrivande att göra, eller hur. Jag har i alla fall fall en bra svenskalärare på gymnasiet att tacka för att mitt skrivande fick en tidig boost.

Jag bor i Holland och försöker ofta jämföra skolan här med den i Sverige, men det är svårt, eftersom det har varit svårt att hänga med i alla förändringar i skolan i Sverige.
Skolan är inte perfekt här, givetvis, men jag är ganska nöjd och skulle med lätthet säga att jag är glad att mina barn har sin skolgång här och inte i Sverige. Men enbart grundat på vad jag får höra genom släkt, vänner och internet.

Flera olika orsaker:

  1. Valfrihet. Holland är ett tättbefolkat och kompakt land och friskolor är mer regel än undantag. Valmöjligheten är stor, även om du bor på landet. När man ska välja högstadie/gymnasium håller man på i flera månader och traskar runt på "öppna dagar" för att bilda sig en uppfattning. Jag vet att det funkar så i Sverige nu för tiden också, men här har det alltså varit så länge, men förr valde man mer i enlighet med trostillhörighet.
  2. Friskolesystemet består parallellt med det statliga och har funnit i över hundra år (skolan mitt yngsta barn går i tillhör en föräldrardriven förening som i år firar 150 år!)  Systemet har framför allt en religiös bakgrund, traditionellt har varje plats en katolik skola, en protestantisk (reformert) och en statlig(vanlig kommunal). Men nu för tiden finns skolor av alla sorter, många tillämpar olika pedagogiska inriktningar. Alla elever har en skolpeng, men skolbyggnaderna byggs med bidrag av kommunen. Skolor kan alltså gå i konkurs, men går de med vinst måste vinsten återinvesteras i skolan (alltså inga riskkapitalbolag, no no, folk blir chockade här om jag berättar om hur det funkar i Sverige). Internat och dyra privatskolor som i England är en okänt begrepp här. Det finns dock en del internationella skolor, tex i Haag, som kostar skjortan. I korthet upplever jag det som att föräldrarna har mycket makt; är man inte nöjd tar man barnen ur skolan (lättare sagt än gjort dock, rent praktiskt, eftersom barnen förlorar vänner etc., men det förekommer ofta). Och får en skola dåligt rykte är det förödande.
  3. Pisa-resultaten. Jag vet att Pisa inte är allt, men Nederländerna ligger bra till. 7:e plats i matematik, 15:e i läsförståelse och i naturvetenskap. Jag tror Sverige ligger någonstans runt 38:e plats. Själva var de inte nöjda här eftersom resultatet försämrats något jämfört med förra gången.
  4. Ja, de får läxor här (jag försöker följa debatten här, tex via Pernilla Alm). Men inte överdrivet mycket i alla fall inte innan högstadiet, då blir det mycket mer. Och jag har frågat barnen vad för slags läxor de får. De får mest repetions- och övningsläxor, där de måste öva det som de lärt sig på lektionen. Jag har aldrig hört talas om att de får läxor på sådant som inte hunnits med på lektionen.
  5. Ja, de får betyg från tidiga år (motsvarande första klass i Sverige). Sifferbetygen är borttagna, de får omdömen; varierande grader av icke godkänd och godkänd, eller bokstavsbetyg från A till E. Men man testar regelbundet eleverna med hjälp av nationella tester och prov, så man kan alltid se svart på vitt vilken nivå barnen ligger på. Jag upplever att på låg-och mellanstadiet dras det i tid i alarmklockan om det inte går bra och då sätts extra resurser in.
  6. Skolinspektionen är tuff. Allt publiceras och en skola med dåliga resultat får snabbt mindre elever och därmed dålig ekonomi.
  7. De går längre i skolan här, dvs veckor per år. Totalt har de 11 veckors lov här, medan svenska barn har 15-16 veckor. Jag kan inte låta bli att fundera på om svenska barn hade kortare lov skulle de (lärarna) hinna med allt de måste hinna med enligt skolplanen. Dessutom är det så gott som helt omöjligt att få lov utanför loven, något som jag förstår är vanligt i Sverige. Helt obegripligt, enligt min mening. Här finns till och med en skolinspektion, som gör stickprov på fredagen innan långa lov, tex när jullov eller sportlov börjar, för att kolla vilka elever som är sjukanmälda. Därefter reser de hem till respektive barn för att kolla att de verkligen ligger sjuka hemma i sängen. Om det visar sig att de sitter med sina föräldrar på ett flyg till Thailand blir det böter (tror jag... eller en erinran, jag vet bara att stickproven görs) Tuffa tag. Däremot är det inga större problem att få ledigt en dag för att gå på bröllop eller begravning (som aldrig sker på helgen här), även till mer avlägsna släktingar. Holländarna går i stora skaror till bröllop och begravningar...
  8. Oavsett vilket högstadium/gymnasium (hänger ihop här) man väljer (tex vanlig kommunal eller konservativ kristen) så vet man att elever kommer ut med "samma kompetens". De två högsta nivåerna, som förbereder för studier på högskola och universitet, har bara fyra profiler (program); Kultur och Samhälle, Ekonomi och Samhälle, Natur och Hälsa, samt Natur och Teknik. Med vissa smarta tillval kan man välja så att man får kompetens i både Natur och Hälsa och Natur och Teknik.
  9. Universiteten ligger bra till i mätningarna också. Sverige har bara Uppsala och Lund kvar på Top100, tror jag, Nederländerna har 6 universitet på Top100. Det finns dock lite olika mätningar, jag har kollat en.
Jodå, det finns en hel del som jag inte är imponerad av heller. Segregationen, tex. Som är ganska märklig, eftersom landet är tättbefolkat. Trots att det är nära till allt tenderar många sätta sina barn i den skola som ligger närmast. Det finns många "svarta skolor" här, som de så vanvördigt kallas i folkmun, skolor med hög andel barn som kommer från fattiga hem med sociala problem, ofta med föräldrar med invandrarbakgrund. Trots valmöjligheten väljer dessa föräldrar inte bort skolor med dåliga skolresultat. Det har givetvis en social och kanske kulturell orsak, som jag inte ska gå in på, eftersom jag inte är expert på ämnet.

Hoppas ni har orkat läsa. Jag läser gärna om svenska skolfrågor, försöker hålla mig uppdaterad.
Kommentera gärna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

NaNoWriMo Dag 9

 Hur går det för alla NaNoWriMo:are där ute? Min start har varit seg. Jag lyckades inte med min stategi att skriva mycket de första dagarna,...