Kan inte låta bli att kommentera att en viss känd skådespelare blivit dömd till fem månaders fängelse för narkotikabrott. Behöver inte nämna hans namn (och riskera att folk hittar hit via googling).
Kan inte känna alls något medlidande för denne karl, som inte ens är ödmjuk nog att erkänna sitt brott (jo, jag tror att han är skyldig).
Dessutom tycker jag att han är ett väldigt slitet ansikte i svenska filmvärlden. Säg en storfilm och storroll som han inte spelat i. Jo, igen... jag vet att han är en duktig skådespelare, men det hjälper inte. Det finns en arrogans i hans uppträdande som jag inte tycker om. Han är en diva helt enkelt, tror jag.
Jag tappade intresset för honom för flera år sedan, när filmatiseringen av Åsa Larssons briljanta debutroman Solstorm skulle börja. Skådespelaren i fråga skulle spela en av antagonisterna, en av pastorerna, som huvudpersonen dessutom hade en kort sexuell relation med (med efterföljande konsekvenser...). Han blev intervjuad om sin roll, men kunde inte säga så mycket om den, han visste inte mer än att han skulle spela en pastor. I princip hade någon (hans agent?) satt ett manus i händerna på honom och sagt att den här rollen ska du spela. Själv hade han inte bemödat sig läsa på, eller för den del läsa boken filmen bygger på, innan han sa ja till rollen.
Det kändes så själlöst, på något sätt. Ointresserat. Något som bara den som redan är känd kan ägna sig åt. Divafasoner, alltså.
Hoppas han inte blir frikänd i hovrätten.
tisdag 15 april 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
NaNoWriMo Dag 9
Hur går det för alla NaNoWriMo:are där ute? Min start har varit seg. Jag lyckades inte med min stategi att skriva mycket de första dagarna,...
-
... och blir förhoppningsvis lite mer hårdhudad till nästa gång. Jag erkänner låååångsamt för mig själv att det troligtvis är över för den...
-
För några månader sedan oroade jag mig för hur jag skulle reagera om jag bara fick standardrefuseringar från de förlag jag skickade in till ...
-
Debutantbloggen har stått för ett par bra inlägg om refuseringar som jag har läst och känt igen mig i. Och jag grubblar faktiskt fortfaran...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar