En till har fått kontrakt!

Inte jag alltså...

Nej, grattis till Susanne Boll som fått napp på Damm förlag!!

Damm verkar vara pigga på att ta in debutanter. Undrar om det verkligen finns plats för en till...? I fall Förlaget i slutändan säger nej.

Noja

Nu sitter jag här igen, med ett färdigt (bara en korrläsning kvar) manus (samma manus men i ny version) och har lite ont i magen. Det ska strax mailas in till Förlaget.
Egentligen är jag nog inte klok. Jag som egentligen har svårt för att ta motgångar. Ändå utsätter jag mig för det här. Tänk om det inte blir något (stor chans). Får lite noja (inte på riktigt alltså, jag har full respekt för de som upplevt riktig ångest... men ni fattar vad jag menar...)

Det har redan gått ett år sedan första versionen av Djungelblomma var färdigt och jag har inte kommit så mycket längre. Vet inte ens vilket nästa manus blir som jag ska satsa på (har flera i bakfickan/skrivbordslådan/skallen). Jag har helt enkelt varit extremt oproduktiv. Egentligen borde nästa manus vara klart nu. Men det är klart, jag har hållit på med Djungelblomma version II i våras, samt läst och bokbloggat som en galning (är bloggambassadör för bokmässan), och det har varit riktigt kul. Så pausen kanske behövdes.
Men allt tar sådan tid. En gång hade jag som mål att bli utgiven innan jag blev 40. Nu har jag målet innan 50. Blir väl innan 75 snart.

Och vill bara säga; känner igen mig sååå i Pernillas inlägg häromdagen. Hon skriver väldigt träffande, och jag antar att det här är sant:

"Återigen blev jag avundsjuk. Men också väldigt glad. Den här branschen fungerar så. Alla är avundsjuka på alla, tror att alla andra har det mycket bättre och ändå älskar vi när det går bra. För dem vi gillar."

Avundsjuka. Jag är glad att Pernilla fick ett bokkontrakt till slut, och Simona och Frida och Christin, och alla andra jag följt på nätet. (Finns det plats för mig?). Men samtidigt avundssjuk.
Så nog har vi lite noja, alla vi författarwannabees. Chansen att bli utgiven är liten. Om man inte har en kappsäck med guldpengar och ger ut själv eller på tex HOI förlag (skulle gärna vilja bli utgiven på HOI, men det är så dyrt!).

Ändå håller vi på. Måste vara lite knäppa ändå.

Kim M Kimselius lottar ut bok

Härliga Kim M Kimselius är förutom en väldigt produktiv ungdomsboksförfattare även idog bloggare. Få författare uttrycker sådan skrivarglädje. Nu har hon skrivit en bok om skrivande; Att skriva med glädje, som jag är väldigt nyfiken på.

Nu lottar hon ut boken, läs mer här. Ta chansen och var med i utlottningen!

Bild från Kims hemsida kimselius.se

Ny omgång med manuset

Manuset har legat och jäst ett tag. Bättre än min surdeg som inte tycks ha något liv alls.
Nu ligger jag vid havet och redigerar. Härligt.

Ge mig lite Stockholmstips!

Nu har jag ställt samma fråga på alla mina tre bloggar, hoppas att jag ska få lite intressanta napp.

Vi planerar en Stockholmsresa med barnen, och skulle gärna vilja ha lite turisttips. Och då menar jag inte det gamla vanliga; Slottet, Gamla Stan, Gröna Lund, Skansen, Vasa... de står redan på to do-listan.

Har läst i guideboken att det finns väldigt många muséer i Stockholm. Vilka är värda att se? Om man ska ta en tur med båt ut i skärgården, vart ska man åka då? Vilka caféer ska man fika på?
Några bokglömda pärlor?

Ungarna är mellan 10 och 16, inga småbarn alltså, de tål ett och annat museumbesök.

Lite länktips

Intressant intervju med Varg Gyllander på Debutantbloggen.

Har ni semester just nu? Det bäddar för att sitta inne och skriva (eller läsa) enligt de som vet.

Jag tycker inte synd om Sandra Gustafsson (på andra ställen på nätet var det någon som beklagade sig över detta "att tycka synd om"). Men visst måste det kännas för j-ligt att först ha foten inne och sedan inte. Jag har fattat det där med att det handlar om att sälja in varje manus, inte bara den första, trots att förlagen säger sig satsa på författarskap, inte enskilda manus.
Ur ren egoistisk synvinkel får det mig att fundera på vad jag egentligen håller på med. Igen.
Läs också Pernillas kommentar. Hon är inne på det som måste vara förlagens stora dilemma; hur lyckas satsa på något som är kommersiellt gångbart, samtidigt som man inte vill tappa bredden?

Själv hade jag en dag för mig själv igår. Åkte till Haag och ut till kusten, men blåste nästan ut i Nordsjön. Skulle egentligen redigeringsläsa mitt manus, men hann inte med mer än ett par sidor. Fastnade nämligen helt i Frida Skybäcks nya Den Vita Frun. Som jag säger på min bokblogg; jag älskar böcker som jag inte kan lägga i från mig. Recension kommer snart på bokbloggen.
------------
Uppdatering!

Glömde en sak. För den som vill upptäcka genren Romance, Simona ger bra tips vem man ska läsa då. Lästips - romance!

------------------------

Grynings- och skymningsinspiration

Jo Nesbø © Arvid Stridh

Ni missade väl inte Jo Nesbös sommarprat? Annars finns det här.
Han är en av mina absoluta favoritförfattare i deckarbranschen och kul att lyssna på.

En sak fastnade från hans sommarprat; han berättade att hans viktigaste stund på dagen för sitt skrivande var på morgonen innan han stigit upp. Där i gränsen mellan sömn och vakenhet kunde mycket i den berättelsen han höll på med klarna och få form.

Sådan är jag också, och det är första gången jag hört någon annan berätta samma sak. Men jag är lite aktivare på kvällen, innan jag ska somna. Men det sker i gränslandet mellan sömn och vakenhet.
Om jag skriver ned mina nya idéer? Nästan aldrig, jag orkar inte. Men om jag har grubblat mycket över hur jag ska gestalta en besvärlig scen i romanen, och det till slut lossnar, där i gränslandet, då brukar jag faktiskt komma ihåg det när jag väl sätter mig och skriver.