måndag, mars 30, 2015

Blogg100 #30 - Men ge ut själv då!

Som tillhörande den mäktigt stora gruppen "författarwannabees" har självklart frågan om egenutgivning, alternativt ge ut på hybridförlag, kommit upp. Även när jag berättar hur många förlag jag har fått nej från (och så brukar jag räkna upp de stora, de mellanstora och de mindre, kända, förlagen) så säger många: Men det finns ju många fler!
Ja, det är sant, det finns många, många små förlag. Men det är en djungel därute! Vem kan man lita på? Min erfarenhet är att de mindre förlag som "man kan lita på" är totalt överhopade av jobb, manusen strömmar in på grund av några bästsäljare som gjort dem kända och/eller för att de fått rykte om sig att vara just en kunnigt litet förlag, som man kan lita på. Jag har alltid varit för sent ute. "Inte nu, kanske senare", "Manusstopp", "Tror inte ditt manus riktigt passar oss", brukar jag få till svar.

Egenutgivning eller hydridförlag då? Jag är tveksam. Främst på grund av priset. Och det dåliga ryktet. För det är trots allt så, många egenutgivna böcker är av dålig kvalité. Det har funnits en orsak till att vanliga förlag refuserat deras manus. Visst finns det undantag, det finns framgångsrika egenutgivna böcker. Men de flesta är det inte. Många författare har hybris och vill göra allt själv. Allt. Man vill vara författare, redaktör, förläggare, korrläsare, sättare, marknadsförare... allt på en gång. Vilket ofta inte blir bra eftersom de flesta författare inte är universalgenier. Ska man hyra in proffs blir det dyrt och då kan man lika gärna använda sig av hybridföretag. I princip en vettig förlagsidé, speciellt för de som vill ge ut "udda" böcker. Och för de som har pengar.
För där har vi haken. Jag har inte pengar för utgivningen. Vi är inte ens fattiga, men vi har tre barn som måste ta sig igenom högre utbildning (här i Holland kostar det mer för föräldrarna än i Sverige, även om studiebidragssystemet här håller på att omvandlas till studielån mer som i Sverige) och besparingarna knapras av i rask takt. Att ta drygt 50000 kr ur familjens budget (förmodligen kostar det mycket mer, eftersom man måste marknadsföra också) skulle betyda att vi får skippa semestern i två år. Jag kan inte riktigt motivera det.

Och för att vara riktigt ärlig: Jag vill bli utgiven på ett större eller medelstort känt förlag, med bra fackfolk och hyfsad marknadsföring. Någon som verkligen tar hand om allt det där som jag inte kan. Det är egentligen inte annorlunda än vanliga affärsöverenskommelser. Jag har en produkt, vill ni sälja den? Jag är mjölkbonde, vill ni sälja min mjölk, jag har varken tid eller förmåga att resa runt och sälja den själv. Jag kommer att göra allt för att se till att min mjölk håller toppkvalité, så att ni kan göra bra produkter med den och jag vill gärna ställa upp och göra reklam för just min mjölk, men allt runtomkring behöver jag ha hjälp med.
Ungefär så.
Här är mitt manus, ska vi göra en riktig bra bok av det?

Och så det här med små förlag som inte är att lita på. Lyssna på P1-morgons sändningar från i morse.. Annika Estassy, Frida Skybäck och Pia Printz gör alla bra i från sig.
Annika Estassy säger något som är SÅ sant, får man ett ja från ett förlag är man så himla GLAD att man inte lyssnar på varningar och påpekanden, man läser inte kontrakt ordentligt etc. Debuterande författare är ofta väldigt naiva. Det är det där med att som författare förväntas man stå och be på sina bara knän för att bli utgiven. Du är ju bara en bra tusentals andra.

Jag har gått några rundor med förlagen med ett par manus. Varit ganska nära. Och har blivit luttrad samtidigt som jag har lärt mig att förlagen inte är så skrämmande och att de flesta av deras förläggare, inhyrda lektörer och redaktörer faktiskt gör ett bra jobb. Naiv är jag inte längre. Snarare ganska stolt. Går inte ned på mina knän längre. Då får det faktiskt vara. Jag vill väldigt, väldigt gärna bli utgiven, jag drömmer verkligen om att bli etablerad författare, men världen går inte över för att man blir refuserad (även om det känns så ett tag, men tro mig, om du befinner dig mitt inne i refuseringsdeppan, det går över!).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar