Blogg100 #26 - Romantiken...

...ska jag inte skriva om, även om denna epok i litteraturhistorien upptar mitt sinne just nu.
Blev inte bloggat igår. Stressigt här, eftersom jag har en stor hemtenta på gång samtidigt som dottern konfirmeras på söndag. Inte en så stor grej som i Sverige, med hela släkten på besök, men det ska i alla fall bakas tårtor och fixas mat. Lyckligtvis ska inte konfirmationsbrunchen, eller vad vi ska kalla den, hållas här, men hemma hos föräldrarna till dotterns pojkvän. Han ska konfirmeras samtidigt.

Konfirmation här är helt annorlunda än i Sverige, där efterdyningarna från när vi hade statskyrka, och "alla" konfirmerades som en slags "rite of passage", eller steg in i vuxenlivet, fortfarande lever kvar, även om inte alla konfirmeras längre. I Nederländerna är traditionellt hälften katoliker (den södra delen) och hälften protestanter (den norra delen, "ovanför floderna" som man brukar säga här). Av protestanterna tillhör nästan alla den reformerta kyrkan, men den är inte enhetlig, det finns säkert tusen reformerta samfund här. Nej, skämt åsido, inte så många, men många är de. En del är extremt liberala andra extremt konservativa (gammalkyrkliga skulle vi säga i Sverige). Vi tillhör en reformert kyrka som ligger någonstans i mitten och dessutom är ganska "evangelisk".
Man konfirmeras här för att bekräfta sitt dop (vilket konfirmation också egentligen betyder, även i Sverige) och bli upptagen som fullvärdig medlem i kyrkan (med rösträtt i kyrkoval, och tillåtelse att gå till nattvarden). Ingen under arton konfirmeras och ingen gör det som inte har en personlig tro. Alltså ingen slentrianmässig handling för de dyra presenternas skull. Det får man inte här, presenterna består oftast av en uppbygglig bok, en fint fodral till Bibeln, eller ett guld- eller silverkors att hänga om halsen.