Adventskalender 13 december 2010 - Lucia

Det passar bra att skriva om Lucia, ljusets drottning, dagen efter dementors, och självmordsbombare.

Jag har tappat lite av Lucia-feelingen av den enkla anledningen att jag har bott för länge utomlands. Sist vi firade Lucia på allvar var i hos svenska ambassadören i Damaskus, alltid trevligt, och ganska kul att få frotteras med ett stort antal mycket intressanta människor.
Här i Holland finns antagligen större chans att fira Lucia, eftersom det finns många svenskar här, men det har inte blivit av.

Få svenska traditioner är omgivna av så många skrönor som Lucia, kanske med undantag av midsommarafton. Att Lucia lyckades överleva reformationen är ett lika stort under som att St Nikolaus (Sinterklaas) lyckades överleva i reformerta Holland.
Att svenskarna var behov av att fira hur ljuset vinner över mörkret är förståeligt.

Det får mig att tänka på frågan varför deckare och spänningsromaner är så populära. Jag tror det var Åsa Larsson som sa att folk helt enkelt vill läsa om hur ljuset vinner över mörkret, eller det goda över det onda.

Adventskalender 12 dec 2010 - Dementors

På en av Harry Potter-dvd:erna som vi har finns en lång intervju med Joanne Rowlings. Hon berättade ganska ingående om sitt liv och om hur Harry Potter-berättelserna har kommit till. Hennes eget personliga liv har i stor grad påverkat berättelsen. Det står också ganska klart att hon gärna undvek att tala om sin personliga gudstro, eftersom hon visste att många skulle kunna gissa vad som skulle ske i sista boken.

Särskilt intressant var hur hon hade skapat Dementor-karaktärerna. Ni vet den där hemska "fångvaktarna", ett slags svävande spöken som kan suga själen ur en människa. Eller rättare sagt; de suger ut alla glada och goda känslor och minnen, så att endast de dåliga blir kvar.

Egentligen är det en sorts bild för svår depression, något som Rowlings själv upplevde när äldsta dottern var baby och hon själv just hade skilt sig från barnets far.

När jag åter tittade på Prisoner of Azkaban, men intervjun i gott minne, slog det mig hur träffande detta är.

Foto fr harrypotter.wikia.com

Bilder i böcker, speciellt de som ligger åt fantasy-hållet, kan ibland förklara verkligheten bättre än vanliga ord. Eller ge något som liknar en förklaring. Vi har aldrig svar på allt.

Man kan ju tänka sig att någon som planerar spränga sig själv i en stor folksamling har varit utsatt för en ordentlig Dementor-attack. Hur skulle man annars förklara gärningen?
Snälla, skyll inte på religionen. Visst är det sant att religion kan vara det starkaste vapnet för goda och onda gärningar, men i slutändan handlar det ändå om att vi människor låter dementorer, eller liknande, suga alla goda tankar ur oss så att bara de onda bli kvar. Skyll inte på Gud.

Slutligen, om Harry Potter-serien. Jag tycker att böckerna är något av det absolut bästa som har skrivits om kampen mellan ont och gott, den som är så närvarande också i vår värld.

Teologer har måhända skrivit hyllmeter på samma tema, utan att någonsin komma så nära som JK Rowlings.

"Dementors are among the foulest creatures that walk this earth. They infest the darkest, filthiest places, they glory in decay and despair, they drain peace, hope, and happiness out of the air around them... Get too near a Dementor and every good feeling, every happy memory will be sucked out of you. If it can, the Dementor will feed on you long enough to reduce you to something like itself...soulless and evil. You will be left with nothing but the worst experiences of your life."

—Remus Lupin to Harry Potter

Adventskalender 11 december 2010 - Baka

Det blir ett kort inlägg idag.
Ska baka tunnbröd, alltså mjukt tunnbröd, sådant som också kallas Hönökakor. Vi bohuslänningar kallar det givetvis bohuslänskt tunnbröd. Får se om jag också hinner göra en pepparkaksdeg. Och jag ska beställa skinka från den biologiska charken, för att själv salta in.

Jag har tidigare berättat att baka är nyttigt för skrivandet. Det ger mig inspiration och aggressioner som man kanske har kan man bli fri ifrån när man knådar degen.

Adventskalender 10 dec - Assange. Igen.

Idag delas nobelpris ut och jag borde väl skriva något om nobelpristagaren i litteratur. Men jag har inte läst honom, så varför skulle jag skriva om honom.

I stället kan jag inte låta bli att ta upp Julian Assange igen. Det är inte bara jag som funderar på att hans "öde" skulle kunna ligga till grund för en roman eller kanske filmmanus.
Även Inga-Lina Lindqvist filosoferade lite över detta på Facebook efter det att hon hade läst detta blogginlägg.
Utan att egentligen ha någon åsikt i skuldfrågan undrade jag då om inte en lämplig titel på en sådan roman skulle kunna vara "Revenge of the Groupies".

Skämt åsido, halva världens journalister verkar leta efter denna Anna Ardin, som glatt (?) verkar ha hoppat i säng med Assange, för att sedan ha upptäckt att han inte var så intresserad av ett längre förhållande, eftersom han några dagar senare kröp under lakanen med en annan kvinna. Allt enligt ovanstående blogginlägg.
Men jag har som sagt ingen åsikt vad det gäller skuldfrågan, (Assange är kanske inte alls så trevlig att ha intill sig i sängen), jag tycker bara att det skulle kunna bli en bra roman, eller film. Oavsett vem som är rötägget i historien.

Igår eftermiddag blev jag uppringd av en av dessa journalister som jagar Anna Ardin (som enligt uppgift befinner sig på Västbanken).
En holländsk journalist/medarbetare på nyhetsprogrammet EenVandaag (holländsk TV, Ned 1), som hade uppgifter att Monica Kolkman var nära vän till Anna Ardin.
Que??

Jag skrattade faktiskt högt och undrade var uppgifterna kom i från. Hade själv inte hört kombinationen Ardin/Assange förrän några timmar tidigare.

Började googla på mig själv och Anna Ardin, utan någon hit. Hon har inte kommenterat på någon av mina bloggar och jag inte på hennes.
Jag känner inte människan.

Ännu lite ingredienser för en framtida roman på temat Assange? Någon?

(Maken skojade och sa att jag skulle ha sagt att Ardin var en nära vän och att hon var på besök hos oss igår... och se hur journalisten hade reagerat).

Adventskalender 9 dec - BBCs läslista

Okej, jag gör som Daniel Åberg, flyttar över BBCs läslista från Facebook till bloggen, där alla kan läsa.
Alltså, BBC påstår att att medelbritten endast har läst 6 av dessa 100 böcker.
Får se hur många jag har klarat av.
--------------------------------------
Fetstil=läst
Understruket=sett filmen, inte läst boken.
Kursivt=påbörjat med inte avslutat
---------------------------------------------
1 Pride and Prejudice – Jane Austen
2 The Lord of the Rings – JRR Tolkien
3 Jane Eyre – Charlotte Bronte
4 Harry Potter series – JK Rowling 
5 To Kill a Mockingbird – Harper Lee
6 The Bible
7 Wuthering Heights – Emily Bronte
8 Nineteen Eighty Four – George Orwell
9 His Dark Materials – Philip Pullman
10 Great Expectations – Charles Dickens
11 Little Women – Louisa M Alcott
12 Tess of the D’Urbervilles – Thomas Hardy
13 Catch 22 – Joseph Heller 
14 Complete Works of Shakespeare
15 Rebecca – Daphne Du Maurier 
16 The Hobbit – JRR Tolkien
17 Birdsong – Sebastian Faulk
18 Catcher in the Rye – JD Salinger
19 The Time Traveler’s Wife – Audrey Niffenegger
20 Middlemarch – George Eliot
21 Gone With The Wind – Margaret Mitchell
22 The Great Gatsby – F Scott Fitzgerald
24 War and Peace – Leo Tolstoy
25 The Hitch Hiker’s Guide to the Galaxy – Douglas Adams
27 Crime and Punishment – Fyodor Dostoyevsky
28 Grapes of Wrath – John Steinbeck
29 Alice in Wonderland – Lewis Carroll
30 The Wind in the Willows – Kenneth Grahame
31 Anna Karenina – Leo Tolstoy
32 David Copperfield – Charles Dickens
33 Chronicles of Narnia – CS Lewis 
34 Emma -Jane Austen
35 Persuasion – Jane Austen 
36 The Lion, The Witch and the Wardrobe – CS Lewis 
37 The Kite Runner – Khaled Hosseini
38 Captain Corelli’s Mandolin – Louis De Bernieres
39 Memoirs of a Geisha – Arthur Golden 
40 Winnie the Pooh – A.A. Milne
41 Animal Farm – George Orwell
42 The Da Vinci Code – Dan Brown
43 One Hundred Years of Solitude – Gabriel Garcia Marquez
44 A Prayer for Owen Meaney – John Irving
45 The Woman in White – Wilkie Collins
46 Anne of Green Gables – LM Montgomery
47 Far From The Madding Crowd – Thomas Hardy
48 The Handmaid’s Tale – Margaret Atwood
49 Lord of the Flies – William Golding
50 Atonement – Ian McEwan 
51 Life of Pi – Yann Martel
52 Dune – Frank Herbert
53 Cold Comfort Farm – Stella Gibbons
54 Sense and Sensibility – Jane Austen 
55 A Suitable Boy – Vikram Seth
56 The Shadow of the Wind – Carlos Ruiz Zafon
57 A Tale Of Two Cities – Charles Dickens
58 Brave New World – Aldous Huxley
59 The Curious Incident of the Dog in the Night-time – Mark Haddon
60 Love In The Time Of Cholera – Gabriel Garcia Marquez
61 Of Mice and Men – John Steinbeck
62 Lolita – Vladimir Nabokov
63 The Secret History – Donna Tartt
64 The Lovely Bones – Alice Sebold
65 Count of Monte Cristo – Alexandre Dumas
66 On The Road – Jack Kerouac
67 Jude the Obscure – Thomas Hardy
68 Bridget Jones’s Diary – Helen Fielding 
69 Midnight’s Children – Salman Rushdie
70 Moby Dick – Herman Melville
71 Oliver Twist – Charles Dickens
72 Dracula – Bram Stoker
73 The Secret Garden – Frances Hodgson Burnett
74 Notes From A Small Island – Bill Bryson
75 Ulysses – James Joyce
76 The Inferno – Dante
77 Swallows and Amazons – Arthur Ransome
78 Germinal – Emile Zola
79 Vanity Fair – William Makepeace Thackeray
80 Possession – AS Byatt
81 A Christmas Carol – Charles Dickens 
82 Cloud Atlas – David Mitchell
83 The Color Purple – Alice Walker 
84 The Remains of the Day – Kazuo Ishiguro 
85 Madame Bovary – Gustave Flaubert
86 A Fine Balance – Rohinton Mistry
87 Charlotte’s Web – E.B. White
88 The Five People You Meet In Heaven – Mitch Albom
89 Adventures of Sherlock Holmes – Sir Arthur Conan Doyle
90 The Faraway Tree Collection – Enid Blyton
91 Heart of Darkness – Joseph Conrad
92 The Little Prince – Antoine De Saint-Exupery
93 The Wasp Factory – Iain Banks
94 Watership Down – Richard Adams
95 A Confederacy of Dunces – John Kennedy Toole
96 A Town Like Alice – Nevil Shute
97 The Three Musketeers – Alexandre Dumas
98 Hamlet – William Shakespeare
99 Charlie and the Chocolate Factory – Roald Dahl 
100 Les Miserables – Victor Hugo


23/100 och många sedda filmer. Bättre än medelbritten i alla fall.
Vilka som gjort störst intryck på mig?

Lord of the Rings. Läste sönder den som tonåring.
Madame Bovary. Novellsamling som gjorde stort intryck.
Jane Eyre. Första romanen jag lyckades ta mig igenom på engelska. Det var en milstolpe.
Harry Potter. Modern klassiker.
Och så Bibeln förstås. Borde ha stått först. Ja, jag tror faktiskt att jag har läst precis hela.
----

Rättelse: Listan kommer tydligen från The Guardian

Adventskalender 8 dec - Ensamheten som enda sällskap

Foto: Naturskyddsföreningen

Låt mig först konstatera att jag är en ensamvarg. Med eller utan skrivande. Jag är van att vara ensam.
Men det finns gränser. Periodvis har jag haft väldigt ont av ensamheten.

Giftermål och familjebildning såg till att ensamheten krympte till ett minimum, men i takt med att barnen blir mer självständiga har jag nu mer tid för mig själv. Jag har inte jobbat på femton år, och vet inte om jag kommer att börja igen. Lyxhustru, alltså.
Jag ska inte gå in på alla orsaker till att jag har valt att vara hemma. Mannens jobb utomlands har varit en orsak.

I samband med att barnen började på skola och motsvarade lekskola fick jag mer tid över och det var då jag återupptog mitt skrivande.

Om man ska se professionellt på sitt skrivande, alltså inte se det som en hobby, och ha ett väldefinierat mål (tex bli publicerad eller på något annat sätt göra sitt alster publikt), så är det vissa baksidor av skrivandet som man måste vara medveten om. Att skrivandet inte har så mycket att göra med inspiration som med sittfläsk är en sak. Kan man skriva så kan man skriva och då gäller det att sitta ned på baken och göra det. Punkt. Finns ingen annan väg ut.

En annan är att man måste kunna tolerera ensamhet. Man måste tycka om ensamhet. För skriver gör man i ensamhet, även om man skulle sitta och skriva tillsammans med vänner på ett café eller en skrivarkurs. (Fast då kan man ju ta en fika efteråt eller gå ut och äta tillsammans, och få chansen att ventilera skrivandet).
Men till största delen sitter man ensam i sin skrivarlya. Många författare måste också ha lugn och ro, och söker sig till ensamheten. Jag hör som sagt dit, och när jag är inne i en intensiv period söker jag ett tyst hörn i huset. Min man jobbar ofta hemifrån och då klarar jag inte av att sitta i arbetsrummet. Han har TVn på, ringer kollegor över halva världen, ja, tyst är det inte...

När man skriver kan man inte ringa kollegan och säga: Jag har problem med just det här, hur skulle du tackla det? Vad tycker du?
Det går att skicka sin text för att någon ska läsa, men det är lättare sagt än gjort, och vill man ha riktigt bra kommentarer, så kostar det. (Men det går att slänga ut en fråga på bloggen och hoppas på svar...).

Jag har också problem eftersom jag lever i en ickesvensk kultur och inte har någon runtomkring mig som kan läsa ett kapitel när det är klart. Jag har alltid avundats de som har nära vänner som följer skrivarprocessen väldigt nära och kontinuerligt.
Jag kan inte delta i diskussionen vid matbordet; hur var det på jobbet/i skolan idag?
Det är svårt att diskutera vad man har problem med i skrivarprocessen, tex att man kämpar med ett kapitel som inte funkar, att man funderar på att stryka vissa scener men inte vet om det är rätt, och så vidare. Visst kan man säga det, men det är ganska meningslöst, eftersom bara jag vet vad jag talar om.
Så den delen av ensamheten är frustrerande. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra av den.

Adventskalender 7 dec - Skrivkramp

Just nu skriver jag ingenting, förutom dessa blogginlägg. Jag vet inte om skrivarkrampen är ett slags postNaNoWriMo-fenomen, men det är troligt.
Dessutom har jag kommit i en dip och tror att jag inte kan skriva. Det kommer och går, de där svackorna, och jag brukar ta mig ur dem.
Någon som har tips om vad man ska hitta på när man är i en sådan där svacka? Försöka skriva i alla fall, läsa böcker, eller göra något helt annat? Vad fungerar för dig?

Ibland tänker jag att jag måste se professionellt på mitt skrivande. Se det lite som en jobb. Ett entreprenörskap. En fördel att se det så är att man har en bra ursäkt gentemot sin omgivning. Det är inte bara en hobby. Jag är seriös. Knattrar inte på tangentbordet bara för att det är kul.
Men det finns ett problem med detta förhållningssätt. Vad gör man när det man levererar inte resulterar i någonting? Mer i en text som bara jag läser. Hade jag varit egenföretagare skulle jag ha gått i konkurs för länge sedan.

Men det kommer jag in på något som jag tror att jag ska skriva om i morgon. Skrivandets största minus; ensamheten.