onsdag, november 04, 2009

Synopsis vs. Råmanus

Hur börjar man en roman egentligen?

Hur börjar ni?

Skriver ett synopsis först eller låter fantasin ta er dit ni vill?

Personligen håller jag mig till det senare. När jag börjar så börjar jag bara, ibland är idéen väldigt diffus i huvudet. Ofta har jag ett antal scener i huvudet som jag skriver ned. Sedan börjar det svåra arbetet att knyta ihop dem. Ihopknytandet blir ofta en slags narrativ berättelse, och tillsammans bildar detta mitt första råmanus.
Sedan skriver jag om, och om, och om igen. Dialoger kommer till eller stryks. Scener läggs till och scener ryker. Ibland måste man "döda älsklingar" (kill your darlings, på engelska. Svårt att översätta). De narrativa styckena blir till scener, eller får förbi berättande.

Någonstans där i början, under eller efter råmanusets tillkommande måste jag ta mig en ordentlig funderare vad det gäller karaktärerna.
Vad driver dem? Vad vill de? Vad fruktar de?

Just nu håller jag på med att planera varje kapitel på ett nytt romanprojekt. En vanlig anteckningsbok går bra att använda, men det finns också en hel del gratis software att använda. Jag har just upptäckt att Microsofts OneNote fungerar alldeles utmärkt att planera med. Även när man ska beskriva karaktärerna är OneNote enkelt och lätt att använda.

Andra tips?
Några tricks?


Dela med er


---

6 kommentarer:

  1. Jag skall inte skrämma dig med hur jag arbetade INNAN jag köpte min första dator 1980 - då var det kollegieblock och pärmar för samling av allt referensmaterial och alla anteckningar.
    Nu jobbar jag mest med MSWord och i början av ett projekt jobbar jag som du...jag låter orden flöda och skriver ner allt jag kan tänka mig för det nya projektet.
    Om jag beslutar mig för att fullfölja projektet så skriver jag FÖRST en "bok blurb" för att hålla mig fokuserad på vad det nu är jag tänker skriva om...även den får ändras under arbetets gång...:-)
    Skall det finnas karaktärer med så försöker jag från början planera dem så grundligt det går eller behövs...och lägger till mer i efterhand allteftersom det krävs. Det är alltid bra att ha en ordentlig karaktärsbeskrivning så att man inte råkar ge fel information på något ställe - det är ganska pinsamt.
    Men sedan tar jag det "diffusa" dokumentet och öppnar det i MSWords under "View/Outline" mode.
    Jag skriver ju mest på Engelska så jag har Engelsk meny på mitt program - det kanske heter annorlunda i ett Svensk program.
    Där delar jag upp bitarna i kapitel, och låter det material som passar in ligga under det kapitel jag inbillar mig skall vara det rätta.
    I "outline" mode går det lätt att ändra i rubrik mode (dra och släpp) och all text och underrubriker följer enkelt med.
    Sedan börjar jag jobba med det kapitel där jag har mest underlag och lättast för att skriva, och innan man vet ordet av är det dags att läsa igenom och redigera.
    Det har funkat för mig i över 30 år, men så är jag en säregen person - i alla fall enligt frugan min...:-)
    Ha det så bra och sköt om dig och de dina.
    En gamling i paradiset

    SvaraRadera
  2. Hejsan

    Alltid roligt att höra hur andra arbetar när de skriver sina böcker. :)

    Själv är jag mer åt synopsis-hållet. Kladdar väl ner 1-3 meningar per kapitel innan jag börjar skriva. Annars har jag lätt att skriva mig själv vilse och tappa bort alla eventuella poänger. Men allt eftersom boken tar form brukar jag få se över synopsis, det är ju inte alltid man hamnar där man först tänkt sig.

    Lycka till med ditt skrivande!

    SvaraRadera
  3. Jag skriver som Balzac: 1. hela berättelsen i utskrift (på Balzacs tid ett antal ark från ett sätteri); 2. genomskrivning av utskriften (på Balzacs tid den satta texten) med rättelser och utförliga tillägg; och 3. ny utskrift (på Balzacs tid ny sättning), åter en genomskrivning. Vid varje ny utskrift och genomskrivning växer manuset. Jag lär känna berättelsen och figurerna eftersom jag är med dem överallt och hela tiden, och om och om igen.

    SvaraRadera
  4. Jag inser att jag kör med en Balzac-liknande metod.
    Inte illa.

    SvaraRadera
  5. När jag får en idé brukar jag först skriva en novell av den för att kunna se historien ur ett annat perspektiv när den är klar. Jag tycker det är ett bra sätt att se på en idé och man får en bra överblick på vad som fattas och vad som kan strykas (eftersom en novell är ganska kort så blir det oftast det förstnämnda). Men detta sker inte alltid när jag får en inspiration, det blir en hel del klottrande i anteckningsböcker också...

    Jag har gått en skrivarkurs med Barbara Voors denna höst och hon brukar tydligen alltid börja med att skriva allra första och allra sista meningen när hon ska påbörja en ny roman. På det viset inbillar hon sej att det inte är så farligt mycket arbete kvar eftersom hon bara behöver fylla i däremellan :)

    Ett tips kanske?

    SvaraRadera
  6. Hej Malin. Den bok jag skriver på nu började som en lång novell. Sedan insåg jag att den hade potential att växa. Och det gör den nu. Spännande.

    SvaraRadera