Vild ny idé

Fick en vild idé under helgen.

Det här med print on demand, Vulkan.se, har kittlat mitt sinne ett tag. Att skicka in en hel roman tycker jag är att ta i.
Däremot skulle jag kunna tänka mig att skicka in en novellsamling. Två längre noveller har jag ju redan klara. En tredje längre berättelse skulle jag kunna realisera, tror jag.

En genväg ut...

Håller just på att läsa Rob Bells "Velvet Elvis" (svensk titel?).
Givande bok, bland annat skriver Bell om när han "gick in i väggen" som Super-pastor i sin superstora församling i USA. Han var bara trettio år, den nya kyrka som han var pastor för hade tusentals gudstjänstfirare per söndag.
Plötsligt en söndag mellan två gudstjänster upptäckte Rob Bell att han inte orkade mer.

Lite senare spekulerar han varför det är relativt vanligt att kända "superpastorer" har utomäktenskapliga affärer. Han tror att de kan vara deras genväg ut, eller flyktväg om ni så vill.
Om man är nedkörd i skorna, utbränd eller har kommit i en livskris, då kan det vara omöjligt att plötsligt säga; "Jag orkar inte, jag vill inte mer..." Det kan man ju inte säga, man är ju superpastor, har superansvar...
Så då faller man för någon som inte är ens fru/make, går till prostituerade, eller vad det nu kan vara.
För att ta sig ut. Det stora skandalen blir genvägen ut ur ett ohållbart liv.
---------

När jag läste detta klack det till i mig! Jo, precis så måste det ha varit för min huvudperson Stefan. Han var kanske inte superpastor, men i alla fall välkänd (ökänd som kvinnoprästmotståndare), respekterad, och moralivraren personifierad.
När hans liv föll ihop kunde han inte se en väg ut. Mikaela blev hans väg ut.
Ännu en pusselbit av hans personlighet föll på plats. Tänk att man kan lära känna nya sidor av en karaktär efter att ha hållit på i nästan två år med honom?

Promille var det...

Någonstans läste jag att bokförlagen tar emot ca 5000 manus per år. Svenska folket är flitiga.
Författarcoachens blogg berättar att 37 (trettiosju) debutanter ges ut varje år.
Jo, ni hörde rätt. 37! Räknar ut att det är sådär 7 promille!!

Så varför anstränger man sig egentligen?

Skrivarboost!

Jo, novellen African Queen fick ett par entusiatiska kommentarer. Mycket värmande! Fick mig att ändå tro lite på mig själv.

Länge hade jag svårt att ens ta i En av Guds bättre människor med tång. Nu har jag kommit över det och har börjat om. Eller jag reviderar ordentligt.

JO, JAG SKA SKRIVA LITE OM VAD ROMANEN HANDLAR OM!
SNART...

Vulkan. se vulkaniserad?...

Alltså, det verkar som om Vulkan.se, Skugges och Eklunds stora grej, fick ett så stort utbrott att det försvann från jordens yta.
Sajten ligger fortfarande nere. Antiklimax? Dålig reklam?

Det finns fler liknande sajter, Digitalboken är en av dem.

Nätbokförlag

Linda Skugge och Sigge Eklund ska starta en ny sajt, en slags skribenternas Youtube. Du kan alltså lägga ut dina egna alster, utan mellanhänder, och gratis. Även en hel roman.

Frågan är dock, kommer någon att läsa det.?

Skicka till nya förlag?

Jag ska nog skicka till nya förlag. Efter att jag upptäckte att ett hängivet Susan Howatch-fan, Inga-Lina Lindqvist, har gett ut en roman på Wahlström och Wistrand, så blir det nog de.
Vem ska jag skicka in till mer?

Men jag har börjat fila på manuset igen. Rätt eller fel? Man hittar alltid saker man vill förändra. Berättelsen blir aldrig klar.
Men en sak är bra, jag lyckas i alla fall läsa manuset igen.