Summering av skrivaråret 2011

Dags att summera skrivaråret igen. Det börjar bli tradition, men jag har också insett att det är nyttigt. Speciellt nyttigt är att se om målen uppfyllts.
Varning! Långt inlägg!

Skrivaråret 2011 har varit väldigt mycket upp och ned. Jag ägnade hela första halvåret åt att slutföra mitt manus Djungelblomma (tidigare kallad Fyndet), men hjälp av kvalificerad lektörshjälp. En ganska tuff uppgift, men jag gillade det. Det var givande att få bolla sin text med någon annan och dessutom ett proffs, och det var lika givande att ta itu med det som inte fungerade och skriva om. I slutändan tror jag att jag skrev om nästan en tredjedel av manuset, hela början. Svettigt.

Till sommaren var manuset ”klart” och jag lät olika personer testläsa. De var alla väldigt positiva, något som gav mitt skrivarego en enorm boost.

I oktober skickade jag in till åtta förlag och hoppades att jag i alla fall skulle få något annat än standardrefuseringar. I skrivande stund har fyra förlag svarat med standardrefuseringar, något som jag hade väldigt svårt att hantera. Mitt kära skrivarego upplevde ett absolut bottenläge.
Så här med några veckors distans kan jag se att det berodde på andra saker än just refuseringarna (även om det är fruktansvärt jobbigt att bli refuserad, speciellt när man misstänker att manuset inte alls blivit läst i sin helhet). Hösten har varit tung privat, främst pga att svärmor varit väldigt sjuk, men också annat har hänt som inte varit så bra för självförtroendet. Refuseringarna blev den berömda droppen och länge var jag riktigt arg.

Med lite distans har jag också svårt att föreställa mig att min dröm att bli utgiven av ett etablerat förlag någonsin kommer att uppfyllas. Jag ser det inte som om jag ger upp. Jag är bara realistisk. Det är helt enkelt alldeles för svårt att få in foten om man inte redan är känd eller kan branschen, eller så måste manuset vara i Augustprisklass. Det tror jag inte att det är, men jag tror att det likafullt är förbannat bra. På ett annat sätt. Fullt läsvärt och fullt i klass med mycket annat som ges ut just nu.

Men man ska aldrig ge upp. Att säga att mitt mål är att bli utgiven 2012 aktar jag mig dock för. Mål tenderar för mig bli enbart krav, och det dödar skrivarglädjen. Ja, jag vet att många i branschen säger att man ”måste veta vad man vill” och ha ett ”tydligt mål”, annars kommer man ingen vart. Men det fungerar inte för mig. Väl definierade mål som samtidigt är ytterst svåra att uppfylla blir bara krav för mig.

Drömmer gör jag fortfarande. Och jobbar för att drömmen ska gå i uppfyllelse.

Så här såg mina planer för 2011 ut: (Kommentar i skrivande stund i fetstil).

1. Jag ska slutföra mitt manus Fyndet/Djungelblomma , helst innan sommaren, och skicka in det till förlag. Jag ska köra den vanliga rundan först. När alla refuseringarna droppat in ska jag kanske börja tänka på egenutgivning. Målet uppnått, men lite senare än vad jag hade tänkt

2. Jag ska försöka läsa mer. Målet uppnått! Dessutom har min Bokläsardagbok, bokrecensionsbloggen fått ett uppsving och nästa år är jag bloggambassadör för Bokmässan 2012. Jättekul! (Jag skaffade läsplatta också, det bästa inköpet jag gjort på många år).

3. Ska försöka hitta tillbaka till skrivarglädjen a´ la NaNoWriMo och skriva mer avslappnat. Det har inte riktigt inträffat, tvärtom har jag jobbat hårt första halvåret, men jag skriver ofta bättre med deadline och lite press, så inte helt fel.

4. Ge mina "älsklingsmanus" lite mer uppmärksamhet (de har redan pockat på uppmärksamhet i mitt skrivarsinne, men borde jag inte slutföra Fyndet/Djungelblomma först? Nu när jag ändå lagt ned så mycket tid och pengar på det?) Det har jag inte gjort. Men jag tror det var ett bra beslut att inte göra det. Jag är väldigt stolt över att manuset Djungelblomma är slutfört.

5. Försöka få svar på en del av frågorna nedan:

Borde jag ta en längre paus från skrivandet? Ett halvår? Ett år? Men är det bra att inte skriva alls? Jag har tagit en ganska lång paus från skrivandet nu under hösten, förutom ett misslyckat försök med NaNoWriMo. Jag tror att denna paus har varit nödvändig. Det betyder inte att jag inte har tänkt skrivande…

Borde jag tänka på ett annorlunda sätt? Närma mig skrivandet från ett annat håll? Detta är fortfarande en öppen fråga. Jag har ännu inte hittat svar.

Borde jag kanske kasta mig på de manus som jag älskar allra mest (mina ess i ärmen)? Trots att jag är paniskt rädd för att det inte ska bli något av dem (alltså att de inte blir utgivna)? 
Det har jag som sagt inte gjort, men 2012, minsann, då ska det bli av!

Inför 2012:

1. Jag ska börja jobba med mitt ”älsklingsmanus” När allt jag vill. Jag skiter i om det är ”ickeutgivningsbart”. Det känns helt rätt att ge mig på min ”prästskröna” igen. Bara för min egen skull!

2. Jag ska skicka in Djungelblomma till ytterligare förlag. Inte för att jag riktigt tror att det har en chans, men när jag ändå har det färdigt är det bara dumt att inte gå en runda till. Får se hur jag tacklar refuseringarna i nästa omgång. Hoppas och drömmer fortfarande om att få napp. Man ska aldrig ge upp.

3. Jag ska sätta mig in i vad det innebär att ge ut själv, i alla fall hur man ger ut en ebok. Kanske kommer Djungelblomma bara som ebok.

4. Jag ska fortsätta att läsa mer och satsa på bokbloggandet inför bokmässan 2012.

5. Jag ska åka på Bokmässan igen.

6. Och jag har ett mål till; jag skulle vilja hitta ett deltidsjobb så att jag kan bekosta eventuella skrivarutgifter (lektörsläsning, skrivarkurser?) själv. Håll tummarna för mig! De söker fortfarande deltidsbrevbärare här i Holland, det låter som ett idealt sidojobb för en författare!

Inshallah!