onsdag, oktober 05, 2011

Perspektiv

...på tillvaron, inte i skrivartermer, ville jag skriva om.

Får man ibland.

Först något trevligt. Ännu en skrivarbloggare verkar ha fått napp. Och av två förlag, dessutom! Grattis Christin!
Det är nästan så att man undrar ifall förlagen har plats för fler debuterande skrivarbloggare. Jag kanske borde undvika de förlag som just tagit sig an Christin, Pernilla och Frida. Med flera. Men min genre är lite annorlunda, så det kanske inte spelar roll.

Själv har jag suttit och grubblat länge på hur följebrevet skulle formuleras. Häromdagen lossnade det, jag fick lite feedback av ett proffs, och nu känns det riktigt vasst! Hoppas det får förlagen intresserade. När jag orkar ta mig i kragen, läsa igenom manuset igen och skicka in det. Måste välja vilka förlag jag ska skicka till också.

Sedan. Har några omtumlande dagar bakom mig. Glada och tråkiga. Mina föräldrar och syster har varit här och vi har firat mammas och pappas Guldbröllop. Tänk att fira 50 år tillsammans. Det är dubbelt så länge som antalet år som gått sedan jag flyttade hemifrån. Vi hann fira makens och yngste sonens födelsedag under helgen också. Allt på en gång.

Men. Igår fördes svärmor i ambulans till sjukhus. Hjärtinfarkt. I skrivande stund är hon stabil, men vi vet inte hur illa det är med hjärtats kondition, kranskärlen etc.
I söndags var hon med och firade, vi åt på restaurang och hon var pigg och på gott humör. Nu intensivvårdsavdelning.

Skrivardrömmar blir så små och intetsägande när livets allvar kommer tätt inpå en.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar