Jag skriver om början av min roman. Det gick trögt till en början, tog emot så förfärligt (vet ni hur många gånger jag har "skrivit om" början av det här romanmanuset?). Men jag fick tipset att inte redigera om, eftersom manuset var överarbetat, utan skriva om; från början.
Jag började med att skriva ned stolpar för varje kapitel; stödord och i enstaka fall fyndiga repliker som jag var nöjd med. Bara så att jag inte skulle missa något. Jag har aldrig jobbat så förut, men måste säga att det fungerar. Manuset kan jag nästan utantill, men har man inte texten framför sig så formulerar man sig trots allt annorlunda när man skriver om. Och jag försöker köra lite NaNoWriMo-stil; flödesskriva och inte redigera förrän hela omskrivningen är klar.
Jag är väldigt nyfiken på resultatet.
Ps. Romanen utspelar sig till största delen i Afrika, i fall nu något har missat det.
I natt drömde jag att jag var på väg till Afrika, men att jag stoppades vid "gränsen" eftersom jag hade glömt att vaccinera mig mot gula febern. För mycket Afrika på hjärnan just nu, kanske...
 |
| Undertecknad på afrikansk atlantkust. Både gravid och gula febern vaccinerad. |
Det låter mödosamt, men jag kan tänka mig att det funkar. Jag tvingades skriva om en uppsats en gång på universitetet, då datorn kraschat men jag hade materialet utskrivet. Det blev mycket bättre i version 2!
SvaraRaderaVisst är det mödosamt, förnekar inte det!
SvaraRaderaOch tänkte på att före ordbehandlarens tid gjorde man alltid så där; lade utskriften intill sig och skrev om.
Fast jag använder inte utskriften (kollar bara författarcoachens anmärkningar), utan en kapitelplanering med stödord. MÅSTE då skriva om helt.