lördag, september 18, 2010

När ska man låta andra läsa?

Jag har ganska skiftande erfarenhet av att låta andra läsa mitt ännu ej färdiga manus.

Hur är det med er?
När låter ni andra läsa? I vilket stadium i skapandeprocessen är ni då? Synopsisstadium, råmanus 1 eller 2 (eller 3), nästan färdigt manus?
Vem låter ni läsa? Morsan, brorsan, barndomsvännen, flyktig bloggbekant, skrivarjuntan ni är med i?
Vad vill ni att de ska bidra med? Total lusläsning a´la lektör, läsning som koncentrerar sig på olika stycken, tex inledningen, eller karaktärerna;  "vanlig" läsning som om det vore en redan publicerad bok?

Jag vill väldigt gärna höra er åsikter om detta.

















Sitter ute och skriver. Måste passa på. Det är bara en fin dag mellan regnen. Dahliorna blommar för fullt.
Jag håller på och städar hela huset grundligt idag, för att jag ska kunna ägna mig åt mitt manusredigerande med gott samvete, alltså utan att bli distraherad av att det behöver städas. Nästan att tvätt är struken också. Duktigt, eller hus! Jag brukar inte vara så disciplinerad.

2 kommentarer:

  1. Jag har lite olika erfarenheter av att låta bekanta läsa. När jag började att frilansa som skribent bad jag ibland en vän som är utbildad journalist att läsa texten innan jag skickade den till redaktören. Hon kom ofta med bra handfasta tips på hur jag kunde förbättra min text. Guld värt.

    När det gäller skönlitterärt skrivande är det svårare. Jag har hittills fått riktigt bra kritik av en vän/kollega som läste ett barnboksmanus jag skrev i somras. Fick både mer allmänna reflektioner och specifika råd på vad jag kunde förbättra. Också guld värt, eftersom jag insåg att hon hade rätt i det mesta.

    Ibland har jag låtit andra läsa utan att de har kunnat bidra med så mycket feedback mer än att "det var bra". Tror det gäller att finna en eller två personer man vet kommer att säga vad de verkligen tycker och som har en känsla för den typ av text man skriver.

    Det blev en lång kommentar, kanske något att skriva ett blogginlägg om...

    SvaraRadera
  2. Oj här har jag hittat en "medsyster" - härlig blogg!

    Mitt manus måste vara mer eller mindre klart innan någon får läsa. Förr fick nära och kära läsa det, men av någon anledning så drar jag mig för det nu. I somras skickade jag in manuset till ett proffs för kommentarer. Det kan jag starkt rekommendera - vilken skrivskola det var.

    Heja oss!!!

    SvaraRadera