Är lite sur just nu...
Det är inte lätt att vara utlandssvensk och aspirerande förförfattare. Förutom att de flesta förlag vill ha pappersmanus (kostar skjortan att skicka alla dessa pappersmanus till Sverige) så dyker nu ett nytt fenomen upp.
Manuspresentation. I sig en bra idé, eftersom man kan träffa en förläggare personligen.
Men inte för en utlandssvensk.
Ett förlag som jag gillar och som jag gärna skulle vilja skicka mitt nya manus till, har slutat ta emot "spontanmanus" (vilket ord, som om man skickar det helt spontant och oplanerat... när man i själva verket har jobbat och slitit i kanske två-tre år med det och försöker välja förlag med omsorg). I stället ska de ha en manuspresentation på bokmässan i höst.
Jag kommer antagligen inte att ha råd att resa till Göteborg och bokmässan i år. Jag har lagt ut så mycket pengar på skrivandet det senaste ett och halvt året (författarcoaching plus skrivarkurs i London) och måste dra ett streck någonstans.
Så därför är jag lite sur just nu...
Men lite glad också. Manuset är "färdigt" och jag håller på att skicka ut det till mina försökskaniner.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
NaNoWriMo Dag 9
Hur går det för alla NaNoWriMo:are där ute? Min start har varit seg. Jag lyckades inte med min stategi att skriva mycket de första dagarna,...
-
... och blir förhoppningsvis lite mer hårdhudad till nästa gång. Jag erkänner låååångsamt för mig själv att det troligtvis är över för den...
-
För några månader sedan oroade jag mig för hur jag skulle reagera om jag bara fick standardrefuseringar från de förlag jag skickade in till ...
-
Debutantbloggen har stått för ett par bra inlägg om refuseringar som jag har läst och känt igen mig i. Och jag grubblar faktiskt fortfaran...
Precis samma här!
SvaraRaderaJag är också utlandssvensk och har suttit och surat över "manuspresentationer".
Papperskopior är inte roliga de heller att skicka iväg, men att dyka upp personligen är helt enkelt inte möjligt för mig.