Afrikaresearch - verkligheten överträffar dikten

Inte på plats, men det hade varit kul. Min man är där just nu, i jobbet, gissa om jag är avundsjuk.

Men jag sysslar en del med research. Det finns en hel del på internet att dyka ned i.
Och så läser jag romaner för att "komma i stämning". William Boyds Afrikaromaner tex, super! Nu senast John Le Carrés The Mission Song (Den gode tolken), som visserligen inte utspelar sig i Afrika men i högsta grad handlar om det. Jag har nyupptäckt André Brink, min stora favorit från ungdomsåren.
Och tror ni inte att Jo Nesbös senaste, Pansarhjärta, också handlar om Afrika, till viss del. Den håller jag på och läser just nu, det blir inget skrivet, ska ni veta, inte förrän boken är slut.

Har betat av en del facklitteratur hittills, och biografier, tex André Brinks A Fork in the Road (Skiljevägar), och fredspristagaren Wangari Maathais Unbowed (ni vet den där färgstarka kenyanska kvinnan som planterar träd, bland annat). Fascinerande berättelser, båda två.

Följer en del på nätet, New York Times kolumnist Nicholas Kristof är en hit, han skriver mycket om Kongo, och kvinnornas svåra situation.

Summan av det hela blir ofta, som så ofta med Afrika, en fråga:
Hur kan människor bli så onda? Eller hur kan de begå så onda handlingar?

En del scener i min roman är minst sagt svåra att skriva, på grund av deras våldsamma natur.

Jo Nesbö fick frågan i SVTs Gomorron om han "kände igen sig i den värld han skapade" (underförstått, den är så hemsk att den inte kan finnas egentligen) och han svarade att det har skett saker i Kongo som han aldrig skulle kunna ta med i boken. Och då är vissa scener i Pansarhjärta genuint hemska, bör jag kanske tillägga.

Verkligheten överträffar nästan alltid dikten.

Så jag skriver vidare. Det säger inte att jag lägger in våldsamma scener på grund av sensationslystnad. De måste ha en plats i romanen, ett syfte, precis som sexscener måste ha ett syfte (alla scener måste väl egentligen ha sin plats).

Förresten börjar det lossna i skrivandet av råmanuset. Det är skönt. Men att få klart det innan sommarlovet, det lär blir svårt. Vi får se. Nu är det i alla fall fint väder så att jag kan ta med datorn ut i trädgården.