lördag 2 januari 2021

Summering av skrivaråret 2020

 Det är nästan kusligt och gå in på bloggen och läsa vad jag skrev för ungefär ett år sedan. Jag skulle kunna kopiera texten och använda den igen. För det är sant; jag har inte skrivit en rad på hela året. Alltså inte skrivit en rad på två hela år.

Ska jag vara ärlig tror jag inte att jag kommer att börja igen. Jag tror att jag har tappat skrivarförmågan.

Jag tror inte att jag någonsin kommer att få en bok utgiven.

2020 har var övermänskligt svårt. Precis som 2019 var. Jag förlorade min pappa 2019 och slutet av 2019 fick mamma cancerbesked. Hon gick bort i augusti 2020, 15 månader efter pappa. De senaste två åren har jag nog besökt Sverige femton gånger för att bistå mina föräldrar, gå på begravning, röja i hus och förbereda för försäljning. Ett antal resor har jag tvingats göra mitt i coronatid.

I oktober fick jag själv corona, om än en mildare form. Men en extrem trötthet och smärta i leder och muskler finns kvar i skrivande stund. Kommer livet någonsin bli "normalt" igen?

Visst det finns en hel del ljuspunkter också, det är lätt att glömma dem. Barn som gifter sig, hittar jobb och lägenhet, det är stora framgångar och glädjestunder.

Men jag har inte skrivit något alls.

Inget alls.

Mål för 2021:

  • Skicka in Sanden är inte smutsig till förlag
  • Spåna lite om jag ska börja skriva på en uppföljare till Kvarnsten om Halsen .Den har snurrat en del i huvudet och kommit upp till ytan igen de senaste veckorna. Av erfarenhet vet jag att man då ska skriva, om det är något som snurrar i huvudet.
  • Skriva mer på "prästskrönan", favoritmanuset.
  • Se om jag kan få igång skrivandet på alternativa sätt. Blogga?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Summering av skrivaråret 2020

 Det är nästan kusligt och gå in på bloggen och läsa vad jag skrev för ungefär ett år sedan. Jag skulle kunna kopiera texten och använda den...