Idag är jag officiellt närmare 50 år än 40 och det firar jag med att fila på följebrev.
När jag började skriva igen efter ett långt uppehåll, 2005, hade jag en ganska naiv idé om att bli utgiven innan jag fyllde 40. Det var innan jag visste vilken sörja den här branschen är, och, inte att förglömma, innan jag visste att jag hade väldigt mycket att lära.
Även om jag tror att förlagen hellre satsar på unga författare (yngre, borde jag kanske säga) så ger jag inte upp. Rätt så många debutanter just nu är i min ålder, eller nästan. Och det finns ganska många exempel på författare som kommit i blomning sent... Livserfarenhet är inte fel när man ska få ihop bra historier.
måndag 13 maj 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
NaNoWriMo Dag 9
Hur går det för alla NaNoWriMo:are där ute? Min start har varit seg. Jag lyckades inte med min stategi att skriva mycket de första dagarna,...
-
... och blir förhoppningsvis lite mer hårdhudad till nästa gång. Jag erkänner låååångsamt för mig själv att det troligtvis är över för den...
-
För några månader sedan oroade jag mig för hur jag skulle reagera om jag bara fick standardrefuseringar från de förlag jag skickade in till ...
-
Debutantbloggen har stått för ett par bra inlägg om refuseringar som jag har läst och känt igen mig i. Och jag grubblar faktiskt fortfaran...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar